Bild: Jörgen Auer
De här hästarna på Mantorptravet ser väldigt lugna ut där de står och halvsover. Men för att kunna göra det har de vänt rumporna mot den kraftiga vinden. Söndagen var minst sagt blåsig. Vinden var både svår och kall. Jag vet, efter en mil till fots. Som tur var hade jag mössa och vantar på.
Bild: Jörgen Auer
Annars var det ju en solig dag. Frånsett blåsten var den som gjord för en promenad. Skönt att kunna se sig omkring. Vid hästarna vände jag mig om och blickade bort mot Viby. Är det inte dags snart att börja bygga nåt på den här åkern, tänkte jag. Det pratades det ju om redan för 40 år sedan när jag kom till Mantorp. Både här och på Mobiliatomten. Sätt igång. Nu!
Bild: Jörgen Auer
På eftermiddagen satta jag mig i bilen och åkte jag till Omberg för att skåda solnedgången. Det började bra medan jag tog mig upp på Hjässan. Jag såg ju ljuset.
Bild: Jörgen Auer
Men det här är vad jag såg av solnedgången. Molnen fungerade som gardin i dag och ville inte släppa igenom mer än så här. En besvikelse, så klart. Men en skön naturupplevelse blev det ändå eftersom vinden tog i ordentligt och ruskade om Omberg. Så pass blåste det att det var besvärligt att stå uppe i utsiktstornet och det var till och med svårt att där uppe hålla i mobilen för att fota.
Bild: Jörgen Auer
Det var ett 20-tal bilar nere vid Hjässatorget, några människor åt matsäck i vindskyddet där, ett par satt i sin bil och åt, men där uppe på höjden var endast ett fåtal människor. I och för sig mötte jag på väg upp ett tiotal som just varit uppe. Och medan jag var i tornet kom ett gäng yngre män, fem till antalet. Men de stannade bara en minut, innan de valde att lämna det blåsiga tillhållet. Den siste av dem sa urskuldande till mig: inte mycket råg i de där, inte. Kanske trodde han att jag jobbade som tornvärd.
Bild: Jörgen Auer
Det blåste så hårt att det var svårt att titta ut över nejden. Inte heller gick det att se så långt som man annars kan göra. Jag får komma tillbaka en annan gång. En vinterdag?
Bild: Jörgen Auer
Men visst är det en fin utflykt ändå. Vi som vet att Ödeshög och Hästholmen ligger där nere nånstans ser dem nästan, fastän vi inte gör det. Märkligt. Nåt jag la märke till men inte tog bild på, var alla spår eller rättare sagt all markförstörelse av vildsvin. De tar kanske över Hjässan på nätterna?
Bild: Jörgen Auer
Jag åkte som nämnt för att försöka få en fin bild på solnedgången. Det gick inte, så jag undrade vilken bild från besöket som skulle bli min bästa. Sånt kan alltid diskuteras, men den här tycker jag själv om. Men ser det stora träder likadant ut i morgon, eller har vinden knyckt eller knäckt en gren under natten?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar