Bild: Jörgen Auer
Måndagens promenad i Mantorp började dimmigt. - 10 grader, disigt och vackert.
Bild: Jörgen Auer
Den bilden har jag inte tänkt på tidigare. Inte heller har jag tänkt på att fåglarna och jag skulle åt samma håll. Följde de också lyktstolparna? Vilka var de för resten? Det kunde jag inte se. Å andra sidan vet de inte vem jag är. Tror jag.
Bild: Jörgen Auer
Det här är normalt bara en oansenlig holme. Men inte i soldis och snö. Då blir det en vacker ö.
Bild: Jörgen Auer
Solen tittade fram och följde min väg. Eller var det jag som följde solen? Och vad/vem följde fåglarna?
Bild: Jörgen Auer
Både sol och dis vid Veta kyrka.
Bild: Jörgen Auer
Jag är lika fascinerad varje gång av vinklar och vrår på kyrka, klockstapel och kyrkogård.
Bild: Jörgen Auer
Veta kyrka.
Bild: Jörgen Auer
Men så lätt släppte inte diset/dimman sitt grepp.
Bild: Jörgen Auer
Vid Klämmestorps gård.
Bild: Jörgen Auer
Då var vi tre som kände oss iakttagna.
Bild: Jörgen Auer
Och på Mantorptravet var det träning. Utan dimma.
Bild: Jörgen Auer
Hemkommen klev jag upp på taket för att skotta snö på altantaket. Salviagränd såg alldeles underbar ut. Precis som övrig närmaste omvärld där temperaturen steg till tre, fyra minusgrader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar