Cnorren: Tankar om VM i jättefort

Har suttit och tittat på Tour de Skifinalerna i dag och är självklart impad över skidåkarnas enorma kraftprov uppför. Kom då att tänka på att jag för ett antal år sen skrev något om VM i sprint och letade reda på artikeln. Det visade sig vara en Cnorren som publicerades i Corren 2007-02-23 och som även visade sig handla om skoltävling i Sörsjön utanför Norrköping för många år sen. Och mig.

I går var det VM i sprint. Skidor på längden jättefort. Det skulle till och med kunna heta VM i jättefort. Varför inte, förresten? De snabba skidåkarna rör sig med förbluffande hastighet över underlaget. Ibland springer de på skidorna. I uppförsbackarna gör det verkligen det. Fantastiskt. Mest fantastiskt är att inte skidorna ramlar av.

I går var det VM i sprint. Skidor på längden jättefort. Det skulle till och med kunna heta VM i jättefort. Varför inte, förresten? De snabba skidåkarna rör sig med förbluffande hastighet över underlaget. Ibland springer de på skidorna. I uppförsbackarna gör det verkligen det. Fantastiskt. Mest fantastiskt är att inte skidorna ramlar av.

Förr ramlade skidor alltid av. Det vet alla som åkte skidor förr. På de gamla bindslenas tid.

De som är unga nu förstår inte vad jag pratar om. Kanske tror de att det var någon som hette binds-Lena. Men bindslen hade man för att hålla pjäxorna kvar på skidan. De, bindslena, var fästade i skidans mitt och drogs bakom pjäxan som hade en urgröpning för bindslena.

När jag gick sjunde klass, och det är länge sen, då fick vi åka till Sörsjön utanför Norrköping, det är en motsvarighet till Sätravallen för Linköpingsborna, och åka skidor. Alltså, vi skulle åka skidor och efteråt skulle vi samlas för att grilla korv.

Nu ska vi se vem som är snabbast i klassen, sa han som var snabbast i klassen och satte av i en jäkla fart. Han försvann bort i granskogen på ett par sekunder medan tunna skyar av lössnö dansade ned från träden över honom. Det var en vacker syn.

Jag åkte fyra meter. Då lossnade vänster skida. Bindslet löste upp. Jag svor och stängde. Åkte fyra meter, vilket var ungefärligen lika med tre stavtag och tre och ett halvt bentag. Så öppnade sig bindslet igen och skidan släppte.

Efter åtta upprepningar, hundra meter, och tusen eder gav jag upp och gick och grillade korv. Där satt redan han som var snabbast i klassen och var inne på sin andra korv.

- Du måste ha åkt jättefort Jörgen, du är tvåa, första gången, vad? sa han mellan tuggorna.

Jag nickade. Mmm.

Undrar om de grillar korv på VM i jättefort?

JÖRGEN AUER