Bild: Jörgen Auer
Vilken kväll! Fast egentligen vet jag inget om den, för jag har inte varit ute efter klockan 15 och den här bilden är tagen genom fönstret. Men kvällen ser fin ut.
Bild: Jörgen Auer
Och vilken dag! Nästan sommar ju! Solen sken så pass att jag till och med satte mig att sola en stund. Eller sola och sola, njuta i lugn och ro en timme. Det var nog mitt på dagen, före 14 i alla fall. Två promenader tog jag också. Båda innehöll två varv på Uljebergs travbana och således 3, 4 kilometer långa. Två långsamma varv, ska erkännas. I alla fall de mitt på dagen, i solskenet. Jag strosade mer än gick och tog mig tid att leta efter kvarvarande sommartecken.
Bild: Jörgen Auer
Hittade några. Som den här fjärilen som synade mig tillbaka med sina påfågelögon. Undrar om den såg mig som tecken på höst? Nu när inte så många blommor finns kvar, de som annars skymmer människosikten för alla fjärilar. För övrigt såg jag två kålfjärilar också, men de irrade omkring så dant att jag omöjligen fick fatt på dem och än mindre kunde ta bild på dem.
Bild: Jörgen Auer
Självklart snackade jag en stund med några hästvänner också. Men det gör jag ju varje dag. Vilket jag fick en väldigt fin kommentar på till ett facebookinlägg för en månad sedan. Då skrev jag om två hästar som intresserat lyssnade till vad jag hade att säga. Och Annika Johansson skrev i en trevlig kommentar, ungefär så här: Det var så människorna orkade med sitt hårda slit förr, genom att anförtro sig till djuren. Med värme och mjukhet fick de del av livet i den tidens grottekvarn.
Bild: Selfie
Så här blå var himlen i dag och så här blå var jag. Men kepan är svart. Men det var inte därför jag gnolade på Gamle Svarten. Det gjorde jag för att jag ville samt för att jag brukar göra det för hästarna. Att det var fint väder går ju även att förstå av min uppenbart glada min. Hej då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar