måndag 13 september 2021

Stillsamt drar sig mot kväll


I dag tog jag stegen där grässtigen går
Där på tallängen av kossor finnas spår


Så ljuvt att andas denna lantliga luft
Bortse en stund från det som kan vara tufft 


Här, bland de krokiga stammar och grenar
frodas blott tankar som mänskor förenar


Här finns ingen ondska och saknas gör svek
Här kvittar om man är långsint eller vek

Gulsporren lyser i solen och tjusar
struntar i såväl elände som busar

Ett ödelagt hus i förfall blir modell
när dagsljuset stillsamt drar sig mot kväll

Ljusröda, älskliga nyponen hänger
De väntar nog vinter innan de stänger





Inga kommentarer: