måndag 7 september 2020

Morbror, möss och ingenting

 Bild: Jörgen Auer
Gjort i dag? Ja-a, vad svarar man på det ifall man gjort just ingenting? Jag gick två promenader, en på morgonen och en på kvällen. Det var ju bra. I övrigt läste jag tidningen (Corren). Löste korsord. Åt lätt lunch. Höll med grannen Thomas om att det var väldigt fint väder i dag. Skön och klar luft. 
Såg vita molntussar segla på himlahavet.

 Bild: Jörgen Auer
Jag såg Tekniska Verkens stora logga också i Linköping. Vid Linköping. Det ser ju alla att det är nåt väldigt tekniskt där innanför allt glas. Innanför pannbenet, så att säga.

 Bild: Jörgen Auer
Hade en beställd tid på Bilbörsens verkstad att passa. Tur att jag fick skjuts så att jag kunde ta den här bilden. Den skulle jag nästan kunna kräva reklampengar för. Bilbörsen, Linköping.

 Bild: Jörgen Auer
Verkstadsbesöket föranleddes av att det inte kom någon spolarvätska när jag, eller nån annan, tryckte på knappen för just sådan. Varken fram eller bak. Aha, sa Sofie Kvist vid kunddisken, då är det säkert en mus som har bitit sönder gummislangen. Du är inte ensam om att ha råkat ut för detta.
Sofie hade rätt. På två ställen på gummislangen fanns tydliga bitmärken och hål. 

 Bild: Jörgen Auer
Efter det åkte vi en sväng. Tornby. Jag köpte solcellslampor på Jula och sen bar det av Bergsvägen ut. Vreta kloster, Maspelösa (märkligt att jag just då fick ett meddelande från Sten Lundberg, som bor alldeles i närheten), jag for vidare, Borensberg, Fornåsa, Skeppsås, Skänninge (där jag inhandlade tvenne östgötaböcker på Skänninge Second hand), Mjölby (där jag köpte med mig en Kebabtallrik på Kebab House) och sen hem till Mantorp för att äta och ta en kvällspromenad. Sonen Martin ringde: kan du komma hit och fika i morgon? Och så vill vi låna en madrass. 
Ja då.
Promenaden gick över Olofstorp, bort till Depot Mantorp och City Gross där jag köpte mat till i morgon. Sen gick jag hemåt.
En bil tutade. Kände inte igen den. Den stannade. Nästan mitt i en korsning.
-Morbror, ropade en röst.
Det visade sig vara Östra Hargsbon Cecilia Alm som varit med dottern Ella på travskola i Mantorp. 
-Kom och titta nån gång, och fota, vet jag, tyckte Cissi. Tolvåriga Ella nickade (gör det, Jörgen).
Jag lovade att komma och titta på travskolan. Sen sa jag hej för att gå vidare med min tunga last.
-Vad duktig du är som går, sa Cissi, antagligen syftande på min höga ålder.
Plötsligt fick jag för mig att räkna stegen. Hur långt kan det vara härifrån bort till Glasbruket? Kan det vara 70 steg räknat på varje gång vänster fot tar mark? Hm. Det var 54. Bara för det räknade jag stegen på nytt, men nu med höger fotisättning som måttstock. Hela vägen bort till Klämmestorpsskolan stegade jag. Och tiden gick. Vägen syntes inte så lång heller när jag räknade av den.  
Hemkommen var jag tvungen att duscha. Sen skrev jag det här. 

 Bild: Jörgen Auer
Den som kan sitt Skänninge vet förstås att de här vackra tegelstenarna sitter på Vårfrukyrkan. Kanske var det min finaste bild för dagen. Om nu inte nån från morgonpromenaden var det, vill säga. Jag minns inte. Jo, nu minns jag. Det var ju en då som var finare, förstås. Och här kommer den:

Bild: Jörgen Auer
Favoriteken på Vetagärdet, förstås. Den är nästan alltid finast. I dag stod den så tjusigt i skuggan och tittade på den solbelysta åkermarken intill. Eller längtade den efter solen?
Vad jag absolut vet är att detta var en dag då jag inte gjorde någonting. 

Inga kommentarer: