Bild: Jörgen Auer
Det här är dressyrryttaren Josefine Krönfeldt, 26. Hon presenteras i dagens Ryktbart i Corren. Jag mötte henne i lördags på Stall Assedun i Rappestad där hon har sina hästar. Josse bjöd på kaffe och hennes pappa Benny dök upp med kaffebröd innan han for iväg lika hastigt som han kom.
Ur Corren i dag
Jag var väl ungefär en och en halv timme på Assedun och så här presenterades reportaget på tidningens sportsidor. Ser bra ut, tycker jag även om bilderna är aningen mörka.
Ur Corren i dag
Den här bilden på Josse och Dottie blev lite ljusare och fick ju dessutom äran att pryda förstasidan på del B.
Om Josefine kan jag berätta, om du inte orkar eller inte kan läsa artikeln, att hon vann SM-silver i Young riderklassen 2011 med hästen Poet 996. En häst som hon inte ägde och där hon och ägaren hade olika uppfattningar om tränings- och tävlingsupplägget, varpå samarbetet sprack.
Sedan dess har den landslagsmeriterade Vikingstadstjejen stretat på med andra hästar, inte minst storvuxna Miró som hon också har nått framskjutna placeringar med.
Även Xanadoo Vena (Dottie) är på gång och ska startas i klassen Intermediaire i sommar. Dessutom finns en tredje häst, Blu Day Diar som ska startas i medelsvår klass i år. Josse har också en unghäst, tvååriga Memento Vivere (latin för kom ihåg att leva) som ska komma igång med träning i sommar.
Men: ridsport är en dyr sport och Josefine som arbetar heltid som personlig assistent säger att hon troligen snart måste sälja en av hästarna. Vilken det blir är inte bestämt.
Rubriken om att hon inte vill leva i en lastbil kommer sig av hon inte vill leva som många av toppryttarna gör: rida tio olika hästar om dan och till varje helg vara på väg i lastbil till tävling efter tävling.
Josefine säger: "Jag vill hellre ha ett fåtal hästar som jag känner väl och mycket för. Hästarna får inte bara vara ett jobb, utan som det roligaste jag vet. Dessutom uppskattar jag att vara hemma med min pojkvän och vill träffa vänner och min familj, vill vara nära mina brorsbarn".
En förståndig kvinna, Josefine Krönfeldt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar