Lite avundsjuk på...

Bild: Jörgen Auer

Vem eller vilka är jag lite avundsjuk på? Jo, det kan jag berätta: de med fina trädgårdar. Bland många kan jag nämna mina vänner Maria Landqvist och Claes Nilsson i Linköping.

Bild: Jörgen Auer

Lite överraskande, faktiskt. Att mina gamla kollegor på sporten skulle vara så goda odlare, menar jag. I deras trädgård finns vindruvor och björnbär, hallon och jordgubbar och där är gott om blommor.

Bild: Jörgen Auer

Titta och njut! Här finns plats för lek, för fikapaus, och för många blommor och andra växter. Dessutom består samlingen av nästan enbart växter som drar till sig många insekter. Fågelskådaren Claes gillar att det blir många insekter i trädgården så att småfåglarna får lite extra gott att smaska i sig. Dessutom gillar han fjärilar och bin.

Bild: Jörgen Auer

Tyvärr glömde jag fråga vad alla växterna heter. Jag får ta det en annan gång. I dag nöjde jag mig med att njuta. Av en god pizza i solskenet också. Och promenad. Tack för några trevliga timmar.

Time to drop some names

Bild: Jörgen Auer

Vill härmed tacka Mikaela och Jakob för besöket i kväll och för att jag fick tillfälle bjuda dem att smaka av den konjak jag tidigare fått av just dem. Med det vill jag samtidigt nämna Johan Daniel Grönstedt, en man jag aldrig har träffat. Han avled nämligen redan 1876, men drack konjak många år tidigare.

Nu vill jag bestämt hävda att vi långt ifrån bara ägnade oss åt konjaksdrickande. Nej, nej vi drack kaffe också. Samt pratade franska, tyska, holländska, spanska, polska och nämnde nog engelska också. Det måste vi ha gjort, annars hade jag väl inte skrivit rubriken här ovan. Den som betyder Dags att droppa några namn. Nu minns jag att jag sa ryska också samt något om Nizjnij Novgorod och en tesamovar. Jag är tämligen säker på att jag även nämnde Gunde och Wassberg och en skranglig järnvägsresa. Just det: jag sa något om OS i Sarajevo också. Det var ju där de två skidåkarna hörde hemma. Tågresan var i Ryssland.

Andra namn att påtala just i dag är Philip Jönsson som vann guld i luftgevärsskytte i Paralympics i Tokyo.  Louise Etzner Jakobsson red sedan hem en silvermedalj i dressyrens kür.

Mer? Tja, Anders, Börje och Christian, kanske. Eller Dina, Evelyn och Franceska. Och Gusten, Harald och Ingvar inte att förglömma. Inte heller glömmer jag Josefine, Kristin och Laila, Margareta, Nina, Olle, Petter, och resten. Rune, till exempel. Ett namn värt att minnas. Liksom Runa. Jag har för mig att jag haft en lärare som hette just Runa.

Sonia kommer jag ihåg. Dels för att jag haft en moster som hette så, dels för en skönhet från Sudan med det namnet. Tillkowski hette en tysk fotbollsmålvakt på 60-talet. En annan tysk målvakt var Fritz Herkenrath. Det var han som stod i västtyska målet mot Sverige i VM 1958 och som blev grundlurad av Kurre Hamrin vid det svenska 3-1-målet. Men Fritz behövde inte skämmas ensam, Hamrin hade redan lurat bort även Horst Szymaniak, Hans Schäfer och Herbert Erhardt.  

Urban kan man heta. Jag känner några. En i alla fall. Nilsson. Hej, Ubbe. Vilgot Larsson var en skicklig hockeyback i Leksand och Tre Kronor på 50-talet. Wilhelm hette minst en svensk prins. X-et vet jag att såväl en svensk konstnär kallades som några idrottare. Yngve bodde i porten bredvid när jag var barn. En annan Yngve blev moderatordförande. 

Zeb Macahan hette en hjälte i en westernserie på tv 1976-1979 (en roll som spelades av James Arness). Åke gick i min klass och hette Andersson i efternamn. Några andra Åke har jobbat på Corren (en gör fortfarande det). Ängla känner jag ingen, men jag kan ju hylla namnet för det. Öllegård Wellton var en svensk skådespelare (1932-1991). Alla med ett namn på Ö är värda en extra påminnelse och en kram. Tänk så många gånger de fick (får) sitt namn nämnt sist. 

Så fint glas på Ulven

Bild: Jörgen Auer

Glasblåsning är en konst. Det vet man särskilt väl på Ulva kvarn utanför Uppsala där man på Glashyttan Ulven ägnar sig åt att blåsa konstglas. Och de glasen är så snygga, så snygga.

Bild: Jörgen Auer

Ulva kvarn med handelsanor från 1300-talet ser annars ut så här, (från ena gaveln) och huset som ligger alldeles intill Fyrisån innehåller också en antikvitets- och diversehandel.

Bild: Jörgen Auer

Men det är glaset som fascinerar mig mest. Samt de som får det att bli så här fint, glasblåsarna själva.

Bild: Jörgen Auer

Sa jag att det blev solsken på eftermiddagen? Jo, så var det. I alla fall i Uppland. 

Vad väntar i morgon? Det vet jag! Dagens viktigaste uppgift för mig blir att ta bort stygnen efter en hudoperation. Ja, alltså, jag får hjälp av vårdcentralen i Mantorp.

 

Mys i Lilla Tegelhuset

Bild: Jörgen Auer

Interiör från mysiga Lilla Tegelhuset i Bärby utanför Uppsala.  Där har jag varit en stund i dag och fikat. Premiär. För mig alltså. Dottern Rebecka har varit där förut. Men så bor hon bara en halvmil därifrån också.

Själv har jag 25 mil dit, på ett ungefär.

Bild: Jörgen Auer

Så här ser Lilla Tegelhuset ut på lite håll och huset innehåller ett litet fik och inredningsbutik på övervåningen och ett loppis på delar av undervåningen. Bärby ligger en halvmil in på Salavägen.

Bild: Jörgen Auer

Uppsala ja, på väg dit fick vi ta en annan väg några kilometer då det pågår renoveringsarbete på väg 55. Men jag gillar ju att se nya platser och Örsundsbro har jag aldrig varit i. 

Bild: Jörgen Auer

Det blev också en långpromenad med Rebecka i dag. 8, 5 kilometer i ett grått landskap där de här kreaturen blev en trevlig bekantskap. Även om de blev väldigt vaksamma och oroliga när jag skrapade med ena foten i gruset. De verkade tro att jag skulle attackera dem. Men jag ville ju bara visa Rebecka att kor och tjurar blir rädda när man gör precis som dem. Skrapar med ena bakfoten är precis vad de själva gör om de tänker anfalla. 

Mer i dag?

 

Bild: Jörgen Auer

Tja, jag såg den här fjärilen. Arten känner jag inte till, men ska ta reda på det. 

Nu? God natt och sov gott. 

 

Baryard berättade om kärlek

Bild från TV4

Kul att få se och höra Malin Baryard Johnsson berätta om sin kärlek till hästar i Hellenius hörna. Naturligtvis även roligt att hennes pappa Pelle fick vara med, om än på länk. Övriga gäster var också trevliga att se, Fredrik Skavlan och GES. De senare sjöng naturligtvis också.

Men för min del var det Malin som var stjärnan, och det inte för OS-guldets skull utan för att jag följt henne så länge.

Jag minns nämligen när jag intervjuade hennes syster Marie som vann en 1.40-hoppning inne på gräset på Mantorptravet 1990 och hon berättade att lillasyster var med pappa på ponnyhoppning i Jönköping och jag och många andra fick snart lära oss namnet Malin Baryard.

Malin vann EM på ponny, fortsatte på stor häst och blev elitryttare och stjärna - kändis.

Jag minns också när jag intervjuade henne efter en tävling i Himmelstalundshallen (Norrköpings Horse Show), kan ha varit 1991, och hon sa: i morgon ska jag vara med i Café Norrköping. Jag gillar det inte, att bli fotad och filmad är det värsta jag vet.

Bild från TV4

Det var då det. Ragnar Dahlberg intervjuade henne i Cafeet och tonåringen hade en häst med sig in i studion och hon såg minst sagt besvärad ut, men skötte sig med den äran och såg inte ens besvärad ut när Dahlberg frågade hur länge hon skulle hålla på med "hästeriet".

Sedan dess har hon blivit så van vid olika mediasituationer att den numera 46-åriga Malin känns som rena fotomodellen. Det är hon ju också på sätt och vis via det sponsorkontrakt hon har med H&M. 

Malin Baryard är en svensk kändis, så är det bara. 

Jag hoppas få se henne många år till på hopptävlingar. Även här hemma i Östergötland.

 

Styvt, men inte svårt

Bild: Jörgen Auer

Så där ja. Uppdraget slutfört. Jag har i två veckors tid skött växtbevattningen hos grannarna Mikaela och Jakob. Ett styvt jobb då de har så många växter att de skulle kunna starta blomsterhandel.

Nu är deras bröllopsresa över och jag kan övergå till andra uppgifter. Som att lämna in lottokuponger och såna viktiga ting.  Jag tror på fullaste allvar att det nog är min tur att vinna riktigt stora pengar den här helgen. 

Eller nästa. 

Eller...

Vi gick rakt fram

Bild: Jörgen Auer

Det händer att man blir lite ställd och inte vet vilken väg man ska gå. Det hände Rooney Jerrevång och mig i dag vid Tornhagsskolan i Linköping.

Så vad skedde? Tja, vi gick rakt fram. Inte fan var det avstängt.

De godaste tomaterna

Bild: Jörgen Auer

Tusen tack, säger jag efter att ha varit hemma hos Mantorpsborna Erling Lejon och Ammie Kullander i helt annat ärende än att plocka tomater. För resten var det Erling som plockade. Jag bara åt. När jag kom hem, vill säga. 

Och godare tomater har jag inte ätit tidigare. Det är därför jag säger tusen tack.

Mitt ärende hos dem hade ingenting med tomater att göra, men kommer att få sin förklaring en annan gång.

 

Solrosor, rönnbär och golf

Bild: Jörgen Auer

Se så fin solrosen står! Jag bara njöt, jag. Och himlen är blå, kan det bli bättre? 

Bild: Jörgen Auer

Klart det kan. Allt kan bli bättre. Kanske inte vackrare, men bättre.

Bild: Kanal 6

Bäst i British Open i golf var Sveriges Anna Nordqvist. Till och med jag som inte är särskilt intresserad av golf måste erkänna att jag gillade dagens tv-sända stortävling. Verkligen spännande också.

Bild: Kanal 6

Och se! Anna Nordqvist i topp, men på delad andraplats en svenska till: Madeleine Sagström. Segerchecken sägs motsvara 7,7 miljoner kronor!

Bild: Jörgen Auer

Annat noterbart i dag var de här rönnbären. Ska vi tro den gamla Bondepraktikan innebär mycket rönnbär att det blir en kall vinter.

Bild: Jörgen Auer

Ah, därför tar vi en solrosbild igen. Platsen är Mantorp och åkern tillhör Veta Storgård.

Bild: Jörgen Auer

Tydligen kan man köpa solrosor också. Gör det. Och odla gärna egna så att vi flanörer, motionärer av alla sorter och promenadidkare får fler fina saker att titta på.

Ett bra svampställe

Bild: Jörgen Auer

Man brukar inte avslöja sina svampställen. Men nu gör jag det. Och du som känner igen de här träden bakom bilen på bilden vet nu kanske var jag hittade massor av kantareller i dag? 

 

Jag var caddie åt Kalle

Bild: Jörgen Auer

Visst ligger några av hålen på Bråvikens Golfklubb vackert. Som det här när Tomas Månsson puttar för att gå i hål på åttans green. Med Victor Glimrén-Sjöström, Kalle Geisler och Thommy Johnsson som motspelare och vittnen. Och med Bråviken i bakgrunden och delar av Kolmården. 

Bild: Jörgen Auer

Jag var där som caddie åt Kalle Geisler (sambo med min syster Ami) som deltog i IFK Masters Stjärnslaget 2021, arrangerat av Sällskapet äldre IFK-are, där även jag är medlem. Och det IFK jag pratar om är naturligtvis IFK Norrköping. Ja, jag har spelat i föreningens färger. I pojklagen på 60-talet.

Bild: Jörgen Auer

Bråvikens Golfklubb bildades 1993 då banan som började byggas 1990 stod färdig på före detta Manheims säteri. Gården har gamla anor från 1300-talet, men hette då Torp. Häradshövdingen Gustaf Boherman ägde Torp i början av 1800-talet och var den som tilläts byta gårdsnamnet till Manheims säteri. Ett namn som lever kvar eftersom golfrestaurangen heter just Manheims säteri restaurang.

. 

Bild: Jörgen Auer

Här en stilstudie på Kalle Geisler som började riktigt bra, men som var något svajig och hade en längre svacka i "andra halvlek". Som helhet dock en klart godkänd insats med 72 slag. Och han var nöjd.

Bild: Jörgen Auer

Förre mittbacken Tomas Månsson, ursprungligen från Derby och Linköpingsbo än i dag, var en av många före detta A-lagsspelare som var på plats. Andra spelare och ledare  jag såg var Janne Hellström (caddie), Håkan Pettersson, Stefan Hellberg, Thomas Nordahl, Bosse Axberg, Janne Svensson, Jan-Åke Jonsson, Filip Apelstav, Mikael Blomberg, Bert-Ottar Blom, Ragnar Byhlén (Ericsson), andra som jag endast såg i resultatlistan var Harry Bild, Håkan Lundström, Leif Skinnet Andersson, Peter Liljedahl.

Bild: Jörgen Auer

Och här ses en före detta hockeyspelare rikta in sig mot Manheims säteri. Thommy Johnsson, center om jag inte minns fel, på 60-talet i IFK Norrköping och även i sammanslagningen IFK/IKS, det som 1973 blev Vita Hästen. Det måste vara hockeyskotten som gör att Thommy slår så raka slag i golf. 

Bild: Jörgen Auer

Bråvikens GK ligger som sagt fint och från några av banans hål har man fin utsikt ut mot vattnet. Här ses långt bort Djuröns stora byggnader, tillhöriga Svenska lantmännens spannmålshamn. Från början byggdes där en mjölkvarn och namnet lever kvar hos många Norrköpingsbor som ännu säger just Djurö kvarn om området där det också finns ett bostadsområde. Spannmålshamnen började byggas på 1970-talet och är en exporthamn (källa: wikipedia). Det bör tilläggas att det ute vid Djurön också finns ett omtyckt naturreservat (som jag tyvärr inte har besökt ännu).

Bild: Jörgen Auer

Så här ser Djurön ut från golfbanan med lite tele. Visst blir man en aning nyfiken? Studiebesök?

Bild: Jörgen Auer

Suverän vinnare bland herrarna blev förre toppforwarden Pelle Andersson, normalt tillhörig Ingelsta GK, med fina 61 slag. Till vänster om honom ses här förre mittbacken Mikael Granskog, numera boende i Mariehamn på Åland. Denne var extra glad över lagseger och även över att partnern Therese Åsgård blev damsegrare (65 slag). Hon tillhör som Micke nämligen Ålands GK.

Sarah Thunholm är död

Bild: Mia Frost

Ridsportjournalisten och mångåriga medarbetaren på Svenska Ridsportförbundet Sarah Thunholm är död. Närmast chockartat för oss som träffade henne så sent som förra veckan vid SM i hoppning i Mantorp.

Vi hängde hela veckan, Sarah och jag. Varje dag. Jag förstod att hon var sjuk och hjälpte henne med vad jag kunde. Hämtade kaffe och dricka åt henne, var ett fysiskt stöd när det behövdes.

Så sent som i söndags sågs vi och sa hej och tack. Inte trodde jag väl då att hon bara två dagar senare skulle vara borta.

Men det är hon. 69 år ung.

Jag tänker på hennes man och mångårige följeslagare på all världens hästtävlingar, fotografen Roland som också (naturligtvis) var med på SM i Mantorp. Tillsammans upplevde de massor av VM, EM, NM, sex OS, världscuptävlingar, de var självfallet alltid på plats vid alla de större svenska tävlingarna, i Göteborg, i Stockholm, i Falsterbo.

Och de har varit på Norrköpings Horse Show, de var på Linköpings Horse Show, överallt.

Mina tankar går naturligtvis också till dottern Mathilda med familj och sänder styrkekramar. 

Jag har själv varit med som journalist på EM i Donaueschingen i Tyskland 2003 och på VM i Aachen 2006 och hade då glädjen att umgås med Sarah och Roland även när  tävlingarna var avslutade för dagen. Så också i Göteborg.  Vilka roliga och trevliga samtal vi hade kring dignande matbord. Mycket hästrelaterat var det förstås, Sarah hade en gedigen kunskap om det mesta inom alla ridsportens grenar. Man kunde alltid fråga henne om man ville ha reda på ja, nära nog vad som helst inom sporten och hon delade frikostigt med sig. Och hon var intresserad av sånt som hände runt omkring henne, också.

Hon påminde mig under årets SM en dag om det där mästerskapet 2003:

-Kommer du ihåg den där trevliga promenaden vi gjorde i Donaueschingen? I den vackra slottsparken?

Det gör jag tyvärr inte, svarade jag. Men jag har en svag aning att vi nog gick där och tyckte det var väldigt fint, ja ju mer jag tänker på det så...

Ja, just det. Det var ju då jag sa att hit vill jag åka tillbaka en dag.

Tack, Sarah.

Bild: Jörgen Auer

Så här såg jag dem sitta sida vid sida i SM-tältet förra veckan: Roland och Sara Thunholm.

Motala - jag kommer åter!

Bild: Jörgen Auer

Så otroligt fint och härligt det var att befinna sig vid Vätterns strand i dag, denna blåsiga dag. Jag besökte Motala lasarett för att få bort ett par hudförändringar och efteråt åkte jag ut på Råssnäsudden för en promenad i friska luften. Och nog var den frisk, alltid. Vattnet skummade, vågorna slog och vinden friskade på så jag var rädd att ett plåster jag fått på halsen skulle blåsa bort.

Bild: Jörgen Auer

Kontrasten fanns åt andra hållet, inåt Motalabron och hamnen. Segelbåtarna låg så stilla, precis som om de deppade för att segelsäsongen är över. Men det är den väl inte? Det var ju bara i dag det blåste så, som ett förebud om regn och rusk på gång. Snart kan ni nog sätta segel igen.

Bild: Jörgen Auer

Jag måste erkänna att jag helt har ändrat uppfattning om Motala. Förr tyckte jag inte om stan, men det var för att jag aldrig gett mig tid att se ordentligt på den. Vattnet och miljöerna kring det, bildar en enhet som är helt underbar. Och det finns så mycket vatten och så många fina platser vid vattnet - inte bara vid Vättern utan även kring Göta kanal och Motala ström - att det inte är utan att man blir avundsjuk på dem som har lyckan att bo här. 

Östergötlands sjöstad, heter det ju också. Med rätta.

Motala! Jag kommer åter.

Gudomligt eller roligt?

Bild: Jörgen Auer

Vad ser jag? Och vad ser du? Ja, det är frågan. För helt klart ser vi inte alltid samma sak. Ta den här bilden som exempel. Jag lovar att vi tycker oss se lite olika i den. När vi ska tolka det ögat ser lägger vi in så mycket annat i vår tolkning. Erfarenheter, minnen, drömmar, även fantasin spelar in och försöker tyda vad vi ser.

Någon ser bara det blå, någon molnen, andra ser träden, lövverket, ytterligare någon tycker att det ser ut som en figur av något slag, staty? 

Ett fåtal, kanske bara en kommer ihåg en hemsk händelse när de (den) tittar på bilden och en annan minns något roligt. Somliga tycker sig ana något religiöst, rentav gudomligt.

Associationerna ramlar över betraktaren utan pardon, de bara finns där helt plötsligt. 

Det finns de som säger: Tja, jag ser bara en bild.

Och alla har rätt.

Jag såg lindarna falla

Bild: Jörgen Auer

I dag fick jag se lite av det sorgliga arbetet med Östra Promenaden i Norrköping. Det är där man under två års tid ska arbeta med renovering av hela den vackra allén. 162 lindar i fyra rader ska bort, de är gamla och rent av farliga med fallande grenar. I stället kommer 190 nya lindar att planteras, gator ska byggas om och ledningar ska renoveras eller flyttas. Under hela arbetet, med NCC som entreprenör är Promenaden avstängd. Först våren 2023 ska det bli möjligt att åter åka bil där. Allé blir det fortsättningsvis också, plus mer parkliknande område och det kommer att ta många år innan träden är så stora och vackra som dagens och jag är till exempel för gammal för att få se de nya träden bli färdigväxta.

De nya lindarna kommer från Billbäcks plantskola där Norrköpings kommun har odlat sticklingar från de tre promenaderna i stan. Sticklingarna är i dag kring sju meter höga.

Tre promenader? Varför finns det inte fyra? Västra Promenaden, var är den? Lugn. Till en början hette västra delen av Södra Promenaden (fram till Drottninggatan) faktiskt Västra, men bytte namn 1958 till Södra.

Bild: Jörgen Auer

I Östra Promenaden hyrde mina föräldrar en lägenhet några år på 40-talet. Jag bodde aldrig där, men mina äldre syskon, födda 1943 respektive 1945 gjorde det. När jag föddes 1948 bodde vi i Bjärby. Jag tror att det var västergården. Därifrån flyttade vi till ett hus på Bjällbrunna och 1954 in till stan och det då nybyggda området Ljura.

Mer än nyfiken

Bild: Jörgen Auer

I en spegel kan man få mer än nog

och nog få veta mer än få vet

men vill de alltid veta vad jag vet?

och vill jag veta vad de vet?

Troligen inte

troligen ej

troligen aldrig

troligen nej

I min spegel får jag nog av nog

jag vill inte se, vill inte veta

jag vill aldrig veta om mig

men jag är mer än nyfiken på dig

Jörgen Auer 15 augusti 2021

 

 

Lite vid sidan om SM

Bild: Jörgen Auer

Veckan är snart slut. SM i hästhoppning också. Jag har på grund av mitt uppdrag på det SM som rids nästan utanför dörren, på Mantorps Hästsportarena, för Correns räkning (och NT) inte haft tid att sköta bloggen här som jag annars brukar göra. När jag kommit hem på kvällen har jag helt enkelt inte haft ork att också göra ett eget inlägg till min blogg eftersom jag också bloggat på Corren och NT.

Men den här bilden har inte visat, tror jag.

Den säger annars rätt mycket och är tagen i rätt ögonblick. Eller nästan. Optimalt hade varit om jag fått bilden mitt i hoppet över hindret. 

Annars är den bra. Den berättar ju också vilka som förekommer på bilden: Agnes Engström och Fair Choice Tokay. Den talar också om att hinderhöjden är mellan 80 och 110 centimeter och att ekipaget startade som nummer 12 i ordningen samt ser man på emblemet till höger om namnet att hon till Strömsholms Ryttarförening. Den talar också om att tävlingen rids i två faser. Har man ridit den första felfri fortsätter man direkt med fas 2. Det är därför det ibland står 0+0 i resultatlistan.

Vad den inte säger är att Agnes kom tvåa den dagen i kategori C (ponnystorleken) i Agria Cup (en klass utanför SM) efter just två nollor. I finalen dagen därpå slutade hon trea och sen åkte hon hem. Det gjorde alla ponnyer och lämnade plats på scenen för de stora ridhästarna.

I morgon tar SM slut. Skogslotten har varit en bra arrangör och alla har jobbat häcken av sig för att få evenemanget att fungera. Jag hoppas precis som Anita Jonsson, verksamhetschef och ägare till Skogslottens ridskola och mycket stark kraft i föreningen, att deltagarna i årets SM ska minnas tävlingen som en väldigt bra sådan. Med så bra sportsliga förutsättningar som möjligt.

Näst sista dagen, alltså i dag, hade jag glädjen att kunna gratulera Birgitta och Pelle Baryard till dottern Malins OS-guld efter den där idrottshistoriskt otroligt spännande laghoppningen. Pelle uttryckte också stor glädje över att så många sportjournalister som tidigare tvivlat på ridsportens sportsliga kvalitet nu vänt kappan efter guldvinden och tagit till sig hästhoppningen på ett för dem helt nytt sätt.  Paret gästade tävlingen en halvtimme innan de for vidare till Motala för att se barnbarnet Ed (Malins och Henriks son) spela fotboll med Smedby AIS pojkar 09 mot LSW på Mossenplan.

Många bilder blir det

Bild: Jörgen Auer

Rosa är en färg som Ophelia Jenderholt gillar. Det är jag ganska säker på. Ophelia är med och tävlar i SM i hästhoppning som pågår i Mantorp den här veckan. Ponnyn heter Pats Choice och ekipaget slutade på nionde plats i kategori D. Klubben heter Rastaborg. Här kommer flera ponnybilder från SM.

Bild: Jörgen Auer

Saga Gunnarsson och Tamaguchie från Eskilstunaortens RF blev elva i kategori C.

Bild: Jörgen Auer

Hannah Blomberg och Hembys Florian från Harplinge RK i flygande fläng. Slutade tolva i Agria cup-finalen i kategori C. Det kan berättas att jag två dagar i rad försökte ta bild på Magdalena Larsson som var med som hästskötare till Hannah som hade tre hästar med sig till Mantorp. Två gånger mötte jag Magdalena och Hopgarden Looks Amaysing utan att få till den kanonbild jag sökte. 

Bild: Jörgen Auer

Som tröst visar jag därför en bild till på Hannah och Florian när vi ändå håller på. De syns. I alla fall Hannah.

Bild: Jörgen Auer

April, april... Nja, hästen heter April is full of Surprises. Ryttaren heter Beda Samuelsson och tävlar för Föreningen Nyckelryttarna. Ekipaget vann Consolation för kategori C.

Bild: Jörgen Auer

Beda och den överraskande April blev också femma i Östgötamästerskapet i sin kategori.

Bild: Jörgen Auer

Det här torde vara SM-vinnaren i kategori B, Olivia Juréen och Flying Dragon. Om jag har räknat rätt, vill säga.

Bild: Jörgen Auer

Jajamen, samma ekipage som förra bilden. Alltså torde även detta vara Olivia och den flygande draken.

Bild: Jörgen Auer

Men inte nu. Nu är det silvermedaljören i kategori B, Lova Bratt från Mörbylångadalens Ridsällskap och hennes kompis Derraveragh Two Tone.

Bild: Jörgen Auer

Och så avslutar vi bildkavalkaden från ponny-SM med Ophelia Jenderholt igen. Rosa gillas.