Bild: Jörgen Auer
Nej, det här är inte spermier som simmar, det är såna där vad de nu heter som vimsar omkring och irriterar med sin blotta närvaro just som man ska bada.
Bild: Jörgen Auer
Det har tagit en vecka, men äntligen, eller väldigt snart, är snigeln framme vid sjön. Har bara att vältra sig över kanten.
Bild: Jörgen Auer
Snoken må se farlig ut, men är det inte. Men mig skrämmer den ändå. Jag tycker att ormar är obehagliga.
Bild: Jörgen Auer
En skräddare på väg över vattnet. Vart ska den? Ingen vet. Och frågar man den får man inget svar. Ljudlöst tassar den vidare och jag kommer att tänka på Jesus. Han gick också på vattnet.
Bild: Jörgen Auer
Varde ljus, pep koltrasthonan. Men inget hände. Inte förrän till kvällen. Och då var hon borta.
Bild: Jörgen Auer
Det rasslar till riktigt ordentligt på det stora plåttaket. Till min stora förvåning får jag se en fågel (bofink?) komma åkande kana nedför med flaxande vingar. Den stannar skrattande i hängrännan och det är först då jag i min häpnad kan smälla av ett kameraskott. Men jag erinrar mig att jag absolut har hört ljudet av en kanande fågel förr. Så då är frågan: leker fåglar? Eller hamnar de i denna hasande belägenhet ändå för att de gör misstaget att sätta sig på ett av regn eller dagg vått och halt plåttak?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar