Bild: Jörgen Auer
Åkte till Kisa i dag. Långt där framme kunde jag skåda ljuset. Var det kanske sol där? För det var det inte i Mantorp när jag åkte. Fast det kan ju bero på att jag begav mig iväg innan solen gick upp. Ja ja, hur som helst åkte jag tydligen mot ljuset. Skönt.
Bild: Jörgen Auer
Och visst var det så. Både vad ljuset och den sköna känslan beträffar. Kisa och Ulrikagatan badade kanske inte i solsken, inte än, men snart. Och jag hade ett roligt ärende i området. Möte med ett barnbarn. En femåring. Och vi började vår dag med att titta på hennes legokalender. Så många små, små legobitar! De minsta jag har sett. Men de är fina och det blir mycket att pyssla med för henne. Hon är väldigt pysslig av sig. Men vi ville gå ut i solen. På promenad.
Bild; Jörgen Auer
Vi gick först och pratade med några hästar strax utanför Västdala. Jag tror att det här är mor och son. Långt bakom dem skymtar Hargs gård. Det funderade vi på om de vet om. Vet de var de är? Och vad tänker hästarna om oss. Ser de att vi bara går på två ben? Njae, va? Vet de att vi två är morfar och Stina Boel? Näej. Nej, nej. Nej.
Men de kanske undrar varför du, morfar håller upp din svarta mobil mot dem?
Bild: Jörgen Auer
Såna stora livsgåtor ägnade vi oss åt. Och vi gick och gick. Genom skog och villaområde. En gång gick vi åt fel håll på en stig och hamnade, ja var var vi egentligen? På Gotland kanske, sa hon. Ja, då har vi gått väldigt mycket fel, sa jag. Fast sen hittade vi rätt stig och kom strax efter det förbi hennes förskola. Och vi läste siffror på postlådor, bilar, hus och till och med sopbehållare. Ett elskåp började vi läsa på men det var så väldigt många siffror där så vi skippade det. Och sen gick vi ännu mer, även om vi började bli lite trötta och hamnade i alla fall i Kullaparken där vi äntligen kunde ta igen oss lite.
Bild: Jörgen Auer
Vi tänkte gå ner till centrum men valde att gå hem. Vi började bli lite hungriga och mamma var nog klar med sitt digitala möte nu. Och här på Linnégatan har man faktiskt ganska bra utsikt, eller hur? Det är Bergdala vi ser långt där borta, förra förskolan låg ju där. Ja, just det. Rubinen och Smaragden, ja.
Bild: Jörgen Auer
Varför tar du bild på kyrkan, morfar? Det gjorde du ju där borta också? Ja, jag vet. Det är för att jag tycker att den är fin. Alla kyrkor är fina. Och just härifrån den här gatan har jag aldrig fotat Kisa kyrka. Inte exakt härifrån i alla fall. Nu är vi strax hemma. Jag är hungrig, sa Stina Boel.
Hon sa mycket mer, och ibland så smarta och bra saker att jag blev förvånad. Ibland var det så roliga saker hon kläckte ur sig också att vi storskrattade. Jag la flera av dem på minnet. Trodde jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar