lördag 10 oktober 2020

Jag hade inget att göra

Bild: Jörgen Auer
Lördagen blev en liten resdag. Plötsligt bara. Jag hade inget att göra. Löste först ett korsord. Nej, nu ljuger jag. Först läste jag tidningen. Corren var det. Sen löste jag... Nej, nu far jag med osanning igen. Det första jag gjorde när jag klev upp var att gå till toaletten. Klar där klädde jag på mig, spritade händerna och gick ut och hämtade tidningen. Så var det. Spritade sen händerna på nytt och åt frukost och läste. Efter det blev det att jag löste.
Och det var sen jag satte mig i bilen. Åkte bara. Det regnade. Fann mig passera Hjulsbro i Linköping och såg förödelsen/markarbetena vid det som tidigare var Skogsvallen. Ack ja. Men det blir nog fint.
En halvtimme senare var jag i Åtvidaberg. Varför? Tja, nåt ska man väl göra. Jag tittade på lite av varje. Mest gatukonst. Men den ska jag be att få återkomma till i ett annat inlägg. Fikade gjorde jag också. På Linds. Spritade händerna. Åt fralla med ost, kaffe. Lånade toan, också. Spritade händerna igen. 

Bild: Jörgen Auer
Sen åkte jag tillbaka mot Linköping. Kom strax på att jag inte hade nån lust att åka den tråkiga vägen så jag vände om på första långa rakan. Ja, strax efter Björsätersavfarten. Bestämde att ta vägen över Mormorsgruvan och Bjärka Säby i stället. Bara för att jag kan. 
Förbi den fina golfbanan for jag. Strax senare över ett järnvägsspår. Inte en endaste annan bil, cykel eller människa syntes till. Skylt till Bersbo och skylt till Grebo, men dit skulle inte jag. Allt var bara natur. Och Östergötlands största kalhygge (tror jag). Grusväg blev det också. Två rådjur visade sig.

Bild: Jörgen Auer
I närheten av Bjärka Säby tittade solen fram, så att landskapet såg ut som en Krouthénmålning och det blev asfalt igen och tre vandringsmän kom mot mig på vägen. Jag försökte komma på hur visan gick, men misslyckades. Antagligen för att de tre gick i bredd utan att visa minsta ansats i världen för att kanske tränga ihop sig lite grand.  I stället körde jag vänstertrafik och det får man göra om det är hinder i vägen. Plötsligt slog det mig att jag just här, med stora ladugården i Bjärka Säby skymtande långt bort, upplevt exakt samma sak för flera år sen. Tre vandrare i bredd, med den lilla skillnaden att det då var kvinnor. Så märkligt! Tänk om de tre vandrarna nu, var de tre kvinnornas från då män? 

Bild: Jörgen Auer
I Hovetorp tänkte jag svänga in och titta på båtarna och hur det står till med Kinda kanal, men lät bli. Jag ville hem och äta åtminstone något lite innan jag skulle ge mig ut igen. Jag hade ju bestämt med sonen Martin och hans sambo Frida om två timmar och hade dessutom två ärenden i Linköping först. Jag hann i alla fall tänka att det var fasen så mycket det byggs i Linköping. Och har byggts under de senaste tio åren. Jag tänker inte minst på Ullstämma och Harvestad. Vilka stora områden! Mitt mål var Berga och det tillhör det där inlägget om gatukonst som jag tänker återkomma till.

Bild: Jörgen Auer
Hemkommen spritade jag först händerna (ja, jag har handsprit i bilen). Sen åt jag som jag sa, åtminstone lite. Väldigt lite, visade det sig senare. Och sen åkte jag till Väderstad där vi bestämt träff för att fika på Centralkonditoriet. Trevligt att vi mötte Karolin Fuhrberg med barn på parkeringen.

Bild: Jörgen Auer
Efter en lika bra fika som alltid på kondiset och en timmes trevligt prat om såväl Corona som hockey och framtida boendeplaner för oss alla skildes våra vägar. Jag tog som vanligt gamla vägen och fick se Hogstad kyrka i fint ljus, men molnen omkring såg inte snälla ut. I Hogstad funderade jag på vad tjejen från just denna ort hette. Hon som 1989 eller 1990 hade fotbollsspelaren Jonny Rödlund i IFK Norrköping som idol och som jag har för mig fick följa med mig en gång och träffa honom. Eller har jag drömt att hon följde med? Jaja, undrar vad det blev av henne? 

Bild: Jörgen Auer
Stannade till en kvart i Mjölby, fotade hiskeliga moln som påminde om Himalaya (inte för att jag har varit där, men kan föreställa mig) och besökte sen Mjölbys två fasadmålningar i Artscape-projektet. Men de ska jag be att få återko... Jaja. Jäkla tjat. Förlåt.

Bild: Jörgen Auer
Kom hem till Mantorp. Spritade händerna. Klev ur bilen. Himlen var alldeles gråsvart åt öster, men i väster såg den ut så här. Ser ju riktigt trevligt och lovande ut inför söndagen. Inkommen tittade jag en stund på teve, men har svårt komma ihåg vad jag såg. Jo, Grantchester var det. Sen satte jag mig vid datorn och där har jag blivit kvar. Tills nu då jag publicerar det här inlägget.

Inga kommentarer: