Ödön - en mästarfäktare

Ur Allhems Sportlexikon

Det händer att jag fastnar för något som jag egentligen inte vet varför just det får mig fast. Som de där otaliga tittarna jag gör i gamla lexikon. Här har jag bläddrat i Allhems Sportlexikon från 1951 och under bokstaven T stannar ögonen på von Tersztyánszky, Edmond. 

Jag läser det som står om denne sabelfäktare och känner att jag vill veta något mer. Börjar på wikipedia och får veta att han var född 6 mars 1890 i Csákvár, död 21 juni 1929 i Budapest. Dessutom hette han inte Edmond, utan Ödön. Och det där med von blir jag inte riktigt klok på. Han verkar inte ha hetat så.

Vidare kan man i en medaljlista se att den ungerske översten förutom de båda OS-gulden i Paris 1924 och silverpengen från 1928 i Amsterdam, även vann en bronsmedalj i florett (lag) i de senare spelen.

I Nordisk Familjeboks Sportlexikon från 1946 står att han "segrade vid militära EM 1927 och blev tvåa vid Europamästerskapen samma år".

Om hans fäktningsstil står: "utmärktes av en ren, vacker stil och en otrolig förmåga att snabbt finna motståndarens svaga punkter."

Jag söker och söker efter hans namn på google och på olympedia.org/athletes hittar jag en engelsk text. Där berättas att överste Tersztyánszky deltog som officer i första världskriget, skadades och blev tillfångatagen i Ryssland, varifrån han gjorde ett flertal flyktförsök. Under ett sådant skadade han sin högerhand (fäkt- och skrivhanden) och tvingades lära sig fäkta (och skriva) med vänster hand. Trots det blev han efter kriget ungersk mästare 13 gånger. 1925 blev han EM-sexa individuellt i sabel och två år senare vann han EM (märkligt att inte sportlexikonen nämnde det).

Efter OS i Amsterdam slutade han tävla och året därpå var han med om en allvarlig motorcykelolycka i Solymár, så allvarlig att han avled inom några få dagar.

olympedia.org skriver också att översten var flerspråkig och en kulturell personlighet. Bland annat översatte han dikter av Heinrich Heine och han skrev en psykologisk studie om en av Dostojevskis hjältar. Utöver det sägs han ha varit en utmärkt målare och fotograf.

Från Solymáronline

Under 2020 har det publicerats en skrift om den ryktbare översten och fäktaren, till minne av att det är 130 år sedan han föddes. Den heter "Jag kommer att lägga mitt svärd för allltid…" och är redigerad av överstens barnbarn László Szentirmay. Den informationen hittar jag på solymaronline.hu. 

I skriften berättas bland annat att den individuella sabelfinalen 1928 var mot landsmannen, den unge Attila Petschauer.

Vidare berättas om olyckan 1929 att översten satt i en sidovagn som träffade ett träd varvid han bröt båda benen på flera ställen samt ådrog sig allvarliga inre skador, så allvarliga att han avled åtta dagar senare.

På olycksplatsen restes 1930 en minnessten som sedan dess har bytts ut. 2008 restes en granitsten för att hedra den olympiske mästaren Ödön Tersztyánszky, vars namn även pryder ett sportcentrum i födelsestaden Czákvár.