Från en ljuvlig tisdag

 Bild: Jörgen Auer

Spindel modell gigantisk gör oss sällskap i Sandvik på Södra Finnö där vi gästar Kalle Geisler och Ami Auer.

Bild: Jörgen Auer

Men inte nere på bryggan. Där får vi som är på auersk syskonträff vara ensamma om solen, värmen, glädjen och vattnet. Nja, inte riktigt. Det finns ju ganska gott om fritidsbåtar, förstås.

Bild: Jörgen Auer
Somliga kommer ljudlöst fladdrande förbi, som vore de vattnets fjärilar, andra avbryter tystnaden med sina skrikande/pipande/rytande/väsande motorer. Ibland är även motorerna trevliga att lyssna på. Man vet ju hur skönt det kan vara att sitta ombord såna här heta dagar. Och den som inte vet det kan ändå föreställa sig hur det skulle kännas att befinna sig ombord med de tropiska vindarna susande kring ansikte och hår.

Bild: Jörgen Auer
Vad kan man säga mer om vår syskonträff? Jo, att den var trevlig, varm och skön och att vi trivdes tillsammans. Skönt att ha det så. Vi pratade om att vi alla kände till andra familjer och syskon som är osams och hur förskräckligt det kan vara. Men mest njöt vi bara. Inte minst av Finnfjärden som visade sig från sin bästa sida och höll 24 grader. 

Bild: Jörgen Auer
Morgonstund har guld i mund. Det här är Finnfjärden ett par minuter över fem på morgonen den 1 augusti 2018. Underbart! Klockan sex gick jag en promenad med broder Crister. Vi såg hästar, harar och tranor. Tranorna lyfte och skrek magiskt i morgondiset borta vid Slättö gård. Tillbaka la vi oss i vattnet en stund innan det blev en smaskig frukost.

 Bild: Jörgen Auer

Morgonen före, närmare bestämt vid 6-tiden tisdag 31 juli, tog jag en promenad i Mantorp och fastnade som vanligt någon minut vid den vackra eken på Vetagärdet.Men jag hade inte tagit nån bild om inte blåklinten varit där.

 Bild: Jörgen Auer

Den här bilden tog jag strax senare, fascinerad över de mörkgula nyanserna.

Bild: Jörgen Auer

Och här, då? Jo, det sitter en hare på fältet och försöker gömma sig, omedveten om att den har lite för stora öron för att lyckas.

Jo, just det. En sak till. Syskonen mina är Britt-Marie Falk, Crister Auer och Ami Auer. Deras respektive heter Ingvar Falk, Christina Auer och Karl-Axel Geisler.

Hur gammal är silon?

 Bild: Jörgen Auer

Lantmännens silo i Skänninge syns från långt håll på östgötaslätten. Här ifrån gamla Motalavägen.

Bild: Jörgen Auer

Och ibland är den riktigt snygg, tycker jag. Men hur gammal är den? Det har jag ännu inte lyckats klura ut. 

Någon som vet?

Silverstreckat?

 Bild: Jörgen Auer

Först i söndagens bildkavalkad kommer en grann fjäril. Vilken art det är som hälsar på i Bäckhult vid Drögen är jag osäker på. Men nog är det väl en pärlemorfjäril. En silverstreckad sådan, är min gissning.

 Bild: Jörgen Auer

Jag gillar att flänga omkring i vårt fagra län av olika anledningar. Här stannar jag till i Motala och tarq bilden vid Långspångsgatan. Långt borta ser jag radiomasterna vid Rundradiomuseet.

Bild: Jörgen Auer

Jag håller mig kvar i Motala och tar den här bilden från höjden intill Förskolan Kärrbacken. Fint, tycker jag som gillar Motala allt mer.

Bild: Jörgen Auer

Avslutar med mobilkamerabild. Ett rådjur tittar vaket på mig någonstans i närheten av Normlösa, tror jag. Eller mellan nämnda ort och Fornåsa. Jag minns inte riktigt. Tänk om man kunde lägga på minnet allt man ser! Vilken lycka! Och vilken oerhörd trängsel i huvudet. Som ju ändå har fullt upp.Varje dag. Otroligt!

Bildäcken skrek av glädje

Bild: Jörgen Auer

Det blev en liten åktur i dag. Jag passerade (och vistades i Mjölby för lunch). Tog vägen över Skänninge, Bjälbo, Vadstena, Motala, och tillbaka över Fornåsa, Skeppsås, Normlösa.

Dessutom: på väg hem från Motala tog jag en liten avstickare till Ulfåsa (bilden ovan) och Ekebyborna (bilden under).

Bild: Jörgen Auer

Och Gud såg min väg och lät regnvatten skölja över mig och landet omkring min enkla lekamen. Det doftade bröd om sädesfälten och det ångade om heta asfaltsvägar. Till och med bildäcken skrek av glädje över vattenmängderna som lade sig i såväl stora som mindre pussar och ringlade i rännilar på var väg jag for.

Bild: Jörgen Auer

Skönt bad i Pariserviken

Bild: Jörgen Auer

Dagens bad blev tre. Först i Bäckhult vid Drögen på förmiddagen och sen två gånger Motala och Vättern på sen eftermiddag - Råssnäs och Pariserviken (bilden). Ah!

I övrigt i dag? Staketrivning, spikutdragning, svettning.

Nu? Tvättmaskin och vila. Var? Mantorp.

Bullerby Cup, kanot och bad

Bild: Jörgen Auer

Dessa fantastiska kvällar. Vad har vi gjort för att förtjäna dem?

Ja, det kan man undra. 

Dagen har varit väldigt varm, för varm. I Bäckhult visade vår termometer 33 grader som mest och det är i mesta laget. Årets hittills varmaste dag? Men nu, när kvällen är här är det svalt och skönt. Mycket kanske för att jag precis har varit och badat i en Drögensjö som visar 27.5 grader. I ett sådant vatten njuter man gärna lite längre än vanligt. Jag var nog i 20 minuter, tror jag. 

Bild: Jörgen Auer

I morgon fredag hoppas jag på lite svalare väder än i dag. Ett besök på Bullerby Cup i Vimmerby var nära att smälta ner mig till tennsoldat. Så jag såg bara en enda match (P10: Hultsfreds FK-BK Ljungsbro 4-2) innan jag återvände till Bäckhult och en kanotfärd på sjön. Underbart är bara förnamnet på en sådan båtresa som innehöll inte mindre än fyra badstopp.

Bild: Jörgen Auer

Vad betyder siffrorna?

Bild: Jörgen Auer

Hur gammal är laggår'n, undrade en besökare. Ja-a, du, sa jag. Det får du allt ta och lista ut själv.

Härlig kväll i Kisa

 Bild: Jörgen Auer

Hemliga gästen Andreas Johnson och Jessica Andersson förgyllde Allsången i Kisa på tisdagskvällen. Kanonbra! Så lyder mitt betyg i alla fall. Både tillsammans och var för sig.

 Bild: Jörgen Auer

Jessica är ett proffs ut i fingerspetsarna. Precis som Andreas. Båda har ju flera år i branschen bakom sig och vet hur de ska ta en publik. Genom att ge allt!

Bild: Jörgen Auer

Hemliga gästen var inte så hemlig för mig eftersom jag har en dotter som bor 250 meter från hembygdsgården fina scen och hörde repetitionerna under dagen.

Andreas tackade, med all rätt, de skickliga musikerna som bara behövde repa en gång med honom.

Övriga medverkande gjorde heller inte bort sig. Tvärtom. Matilda Lindström blir säkert den musikalstjärna hon drömmer om att bli, precis som Joel Gustafsson.

Och vad sägs om Kisabandet Tundra? Allt gott, säger jag och önskar höra mer av bandet.

Stellan Franzén var utmärkt allsångsledare. Vädret var fantastiskt om än kanske någon grad för varmt. Dock var det en missräkning att publiksiffran bara stannade vid 1200. I förköp hade ju 1100 biljetter gått åt, vilket betyder att endast 100 löste entré på plats. Det gamla rekordet på 1500 (från Lill-Babs besök) står sig.

Men ryker nästa år?

Vi vill ha vatten nu

Bild: Jörgen Auer

Jag vet vad jag behöver. Samma som alla andra och allt annat.

Vatten. Nu.

Men viktigare än att jag får det är förstås att skogen och de många bränderna får vatten. Omedelbart!

Djuren behöver också vatten. Både att dricka och till betet. Utan bete dör de. Det är så torrt, så torrt i skog och mark och katastrofen för många lantbrukare och djurhållare är inte långt borta. 2018 kan bli varmaste sommaren i dubbla mannaminnen och därmed också den värsta.

Men var är regnet? Var är molnen? Vi behöver en veckas regnande. Och en vecka till. Men det verkar som om värmen fortsätter. Och fortsätter.

Undrar hur det blir i fortsättningen?

Helt vanliga söndagsbilder

 Bild: Jörgen Auer

 Bild: Jörgen Auer

Bild: Jörgen Auer

Bild: Jörgen Auer

Bild: Jörgen Auer

Jag gillar Motala en gång till

Bild: Jörgen Auer

Gjort i dag, då? 

Motala. Inget längre besök. Men ändå ett besök. Jag säger som jag gjort förut här i bloggen: jag gillar Motala. Där finns så mycket som är vackert. Nej, alldeles underbart. Det mesta av det har med vatten att göra. Med Vättern, förstås, med Göta kanal och Motala ström, men också med Boren. 

Bild: Jörgen Auer

Fast i dag höll jag mig till Vättern.

Bild: Jörgen Auer

Efter att ha skådat såväl stora som små båtar drog jag ut till Råssnäs för att bada. Skönt! 

Efter det åkte jag hem. 

Nån gång ska jag ta mig tid att titta mer på hus och utformningen av stan, men av det man ser från bilen måste jag tillstå att det blir plus även för det.

Många bor bra i Motala som verkar fint planerad. Här borde vara lätt att trivas. Inte minst med tanke på fritidsutbudet och närheten till så mycket vatten.

Bild från SVT

Kvällen ägnade jag inte åt Motala och inte åt vatten, utan friidrott och Diamond League från Monaco. Mycket fina tävlingar med ett suveränt världsrekord av kenyanska Beatrice Chepkoech på damernas 3000 meter hinder. Bilden visar dock några andra löpare, nämligen manliga 200-meterslöpare, med vinnaren Noah Lyles till höger.

Massage och lent vatten

 Bild: Selfie

Jag blev lite trött i dag. I Motala var jag. På lasarettet. Jag var anhörig. 

Snabbt som attan togs den sjuka om hand och jag kände mig aldrig orolig eftersom all inblandad personal var så proffsig.

Plötsligt kom en överläkare och undrade om jag ville ha kaffe. Det ville jag. Sen visade han mig till anhörigrummet. Där satte jag mig i en massagestol och blev sittandes över en timme och är nu så välknådad att barnbarnen kallar mig Degen.

Bild: Jörgen Auer

Hemkommen fick jag frågan om jag inte ville följa med på ett kvällsdopp. Visst, var då någonstans?

Nederlösabadet. Du måste följa med för jag kommer inte ihåg riktigt hur man kommer dit, sa en badsugen dotter som inte badat i Nederlösa (Svartån) på 20 år.

Jag visade vägen. Vi kom fram och hoppade i. Två barnbarn jublade direkt: vilket skönt vatten! Det är alldeles lent!

Sannerligen säger jag eder: detta vatten är lent och påminner om att sova på sidenlakan.

God kväll, god natt och sov gott.

Mycket besvär för en femma

Bild: Jörgen Auer

Så här det varit en sån där dag igen då jag har svårt att svara på vad jag har gjort. Inget dumt, det vet jag. Men i övrigt? Ingenting väl?

Njae, inte riktigt så lite.

Först vaknade jag - förstås. Steg upp, gjorde frukost. Nä, nu går jag händelserna i förväg. Jag gick ju en promenad med dottern Rebecka. Före frukost. Men sen blev det frukost. Nä, vänta nu. Först klev jag upp och målade en timme på altanen. Blått. Sen blev det promenad.

Efter frukost gjorde jag ingenting. Men sen åkte jag och handlade det mest nödvändiga. 

Sen åkte jag till Motala. Jag ville bada. Men mötte regn i såväl Sya som Motala och tappade då intresset för Vättern. I stället tog jag mig för att leta efter en siffra. Jag behövde en femma att sätta på brevlådan eftersom tidningsbudet, eller rättare sagt NTM distribution bett om det.

Men det blev inte så lätt. Jag ville ha en självhäftande siffra. Det hade inte Jem & Fix, inte Bygg-max, inte Rusta, inte Ö & B, inte Xl Bygg (som dock hade siffror att skruva fast), inte Optimera, inte Jysk, och ytterligare någon som jag glömt namnet på. Jag var rent svettig och lite yr av allt snurrande i Bråstorp och dess närhet.

Till sist chansade jag och gick in på Biltema (vars sortiment snart får en att glömma bilen och dess behov).

Jag bara undrar om ni har självhäftande hussiffror sa jag till en trevlig ung man.

Ja då, det blir på Bygg, hylla 14 skulle jag tro, sa han så tvärsäkert att jag trodde på honom.

Mycket riktigt. Hyllrad 14.

19 kronor.

Tack.

Utanför vräkte regnet med.

Det noterade jag på Facebook och fick en massa inbjudningar eftersom jag även gjort en regnnotering från Sya och nu ville många att jag skulle ta regnet med mig.

Vilket jag gjorde. Dock inte till önskemålen Nykil, Sturefors och Hjulsbro utan hem till Mantorp.

Där satt en elektrisk katt. Tror jag. Jag vågade inte klappa den, man har väl fått stötar förr av kattpälsar, och när den här satt uppe på ett elskåp så anade jag oråd. Det fick räcka med en bild. Katten stirrade galet efter mig och såg ut att vilja protestera.

Jag nonchalerade den.

Sen satte jag upp min postlådesiffra, trimmade en gräskant, räfsade, sa nej till My Safety, tryckte några likes pä Facebook och åkte till Mjölby för att köpa en pizza. Klev ur bilen. I regn. Åkte hem. Åt. Tog bilen till närmaste återvinning och sorterade pizzakartongen som sig bör i pappersförpackningar.

Och nu? Nu slöar jag till Allsång på gränsen och njuter av det vackra norska språket.

Jag har hittat nyckeln

 

 Bild: Jörgen Auer

Jag har låst in mina sommarbilder och tappade bort nyckeln. Nu har jag hittat den.

 Bild: Jörgen Auer

I gömmorna såg jag barnbarnen leka. De sprang och de sprang. När de inte badade, vill säga. Eller läste.

 Bild: Jörgen Auer

Jag såg en fjäril så skön.

 Bild: Jörgen Auer

Och ännu en.

 Bild: Jörgen Auer

Solen var på skaparhumör.

 Bild: Jörgen Auer

Som sagt.

 Bild: Jörgen Auer

Även månen ville vara med och leka. "Kom och ta mig om du kan."

Bild: Jörgen Auer

Barnbarnen lekte i vattnet både då och nu, dag som kväll. Sommaren 2018 verkar inte ha något slut. Värmen både plågar och njuts. Vi är bara i mitten av juli.

Bild: Jörgen Auer

Men snart mörknar det. Augustinätter brukar bli svarta. Och hur blir hösten efter en rekordvarm sommar? Regnig? Stormig? Fortsatt varm? Ingen vet säkert. Utom jag. Jag vet att jag har hittat nyckeln.

Ljus över Mantorp

Bild: Jörgen Auer

Jag har ofta hört talas om ljuset över Omberg. Att det är nåt särskilt med det. Nåt som tilltalar konstnärer, brukar det sägas.

Men vem har hört talas om ljuset över Mantorp? Det ljuset nämns inte så ofta. Men här är det, såväl i text som på bild. Bilden är tagen nu i kväll, så där ungefär 20:15 från vägen mellan Veta kyrkby och Klämmestorps gård. Jag tycker att bilden är fin och att ljuset är fantastiskt!

Ännu mera väder

 Bild: Jörgen Auer

Fotbolls-VM är slut. Skönt. Och tyvärr vann varken Kroatien eller Belgien. Men det är bara att gratulera Frankrike till nationens andra guld, det första kom 1998.

 Bild: Jörgen Auer

Vad ska vi prata om när herrarnas VM-sparkande nått vägs ände? Tja, värmen och torkan, kanske.

Nu är det allvar. Torkan ställer till det för bönderna och deras djur. Har du möjlighet att hjälpa dem på något sätt, gör det! Med bete, vall, vatten, frukt.

 Bild: Jörgen Auer

Vi som gillar att fotografera fortsätter förstås med det. Själv stannade jag bilen nära Roxen i dag och tog den här bilden vid Tuna kungsgård. 

Bild: Jörgen Auer

Skuggor kan vara skoj att fota. Vad kan det här vara?

Ja, blommor på verandan, en stolpe och så de där fyra mystiska pilarna mitt i dörren. Vad kan de komma ifrån? Jo, ballonger utan luft.

Nu? Promenad.