Soli deo Gloria

Bild: Jörgen Auer

Var på utflykt i dag. I västra Östergötland. Färden gick bland annat hit, till Rogslösa kyrka. Det såg kanske lite slarvigt ut med en massa blå presenningar liggande lite här och där, men hade en förklaring i att man håller på att göra i ordning kyrkans spåntak. Därav den starka doften av tjära.

Bild: Jörgen Auer

Den bekanta Rogslösadörren är minsann grann så det förslår. Tänk att man gjorde så här fina arbeten redan på 1200-talet. I sanning imponerande. 

Bild: Jörgen Auer

Trevligt och roligt när kyrkorna är öppna för besökare. 

Bild: Jörgen Auer

Det blev besök i Väversunda fina kyrka också. Är man på kulturresa så är man. Och inte är det så särdeles långt mellan kyrkorna heller, även om vårt lilla sällskap tog en omvägens sväng över Skedet också. Även Väversunda har en fantastisk dörr. Och vad finns bakom den?

Bild: Jörgen Auer

Kyrkans innanmäte, naturligtvis. Synnerligen fint, skulle jag vilja påstå. Med många vägg- och takmålningar i koret som stjäl mycket av intresset. I ljust minne bevarat, vill jag också påstå.

Bild: Jörgen Auer

Soli deo gloria, endast Gud tillhör äran, står det i ett välvt tak i kyrkan. Målat 1686. 

Bild: Jörgen Auer

Mina reslystna vänner denna soliga och sköna dag: Eijvon och Hans-Jörgen Sundli från Norrköping. Han, min vän sedan fjärde klass. Här ses de hemma i min trädgård i Mantorp efter vår långa resa som även innehöll en mycket god lunch på Väderstad Centralkrog samt ett kryssande över östgötaslätten på många små trevliga vägar. Höll vi avstånd? Absolut. Samt spritade händerna i tid och otid.

Bild: Eijvon Sundli

God lunch intogs på Centralkrogen i Väderstad.

Bolibompadraken finns!

Bild: Jörgen Auer

Bolibompadraken finns. Och jag vet var den bor. I Drögen. Där brukar den ligga helt stilla soliga dagar och bara lata sig. Ligger i sjön evinnerliga tider.

Lata, sköna dagar

Bild: Jörgen Auer

Lata, sköna dagar behöver vi alla. De här bilderna är från några sådana i Bäckhult vid Drögen.

 Bild: Jörgen Auer

Vad gör man sådana dagar? Så lite som möjligt. Titta på barnbarnen är en syssla.

 Bild: Jörgen Auer

En annan att fika, sola, bada själv. Eller bara sitta och njuta.

 Bild: Jörgen Auer

Man kan betrakta naturen och alla dess under också.

 Bild: Jörgen Auer

Upptäcka omgivningarna. Där finns så mycket mera än du anar och du har långt ifrån sett allt.

 Bild: Jörgen Auer

Hitta nya vinklar och vrår med sin mobil. Få se nu, har jag stått här nån gång tidigare och fotat?

Bild: Jörgen Auer

Eller fascineras av en ödlas närvaro och soldyrkan. Den här krabaten älskar solen mer än du.

Vilka heta dagar!

Bild: Selfie

Det här inlägget är bara till för att visa hur jag njöt av onsdagskvällens fantastiska skådespel över Vättern, sett från Hästholmen.

Bild:Jörgen Auer

Hela onsdagen var fantastisk. Den här bilden tog jag vid Stallmagasinet utanför Mjölby.

Och i dag har det varit torsdag och så varmt att jag inte ens har orkat fota. 

Bild: Sofia Thunholm

Men Sofia Thunholm orkade ta upp mobilen och fota medan jag låg och solbadade i Drögen. I Bäckhult var vi och Sofia hade Andreas och Philip med sig. Vattnet var minst sagt skönt, rent ljuvligt.

Och nu ämnar jag dricka en öl.

Och i morgon lär det bli ännu varmare.

Sagolikt vid Hästholmen

Bild: Jörgen Auer

Oj, så kär jag blev i onsdagskvällen. Vid Hästholmen var jag och Vättern låg så stilla, så stilla och solen, ja solen den var så vacker och gjorde allt så sagolikt och paradisiskt vackert under sin väg ned över Västergötland där på andra sidan. Så vackert att jag trodde jag drömde.

Bild: Jörgen Auer

Men det gjorde jag inte och jag visste ju mycket väl att jag åkt till Hästholmen för att titta på just solnedgången, båtarna och Omberg. Jag valde efter en dag i värmens och slöhetens tecken mellan att åka till Råssnäsbadet i Motala och bada eller se solnedgången från Hästholmen. 

 Bild: Jörgen Auer

Jag var inte ensam. Jo, alltså, jag åkte dit ensam, men det var annat folk där som också ville titta på solen, vattnet, himlen, färgerna, ljuset, kajaken som sakta kom glidande. Eller så diskuterade de kärlekens villkor, jag har inte exakta svaret på varför de var där. Och jag fann heller ingen anledning att fråga. Jag var inte ens nyfiken. Jag bara njöt.

Bild: Jörgen Auer

Så såg vi det sista av solen för denna dag, onsdag 24 juni 2020. Ett litet stycke Omberg kom också med på bild. Det verkade som om Omberg också tittade på solen. Låg som en hund och glodde.

 Bild: Jörgen Auer

En mås ville också vara med i handlingen. Jag vinkade åt den och den vinkade artigt tillbaka.

Bild: Jörgen Auer

Så var den fina föreställningen över. Tänk att det kan vara så fint, trevligt och lugnt fast vi lever i såna hemska, lömska tider? Jag åkte över Heda, Rök, Väderstad, Hogstad, Mjölby och Sya hem till Mantorp och inväntade natten. Satt i bara shortsen och skrev de här raderna. Sen blev det dags för en nattmacka. Knäckebröd. Ost. Mjölk. Orkar jag släktforska också? Nej. 

Mångsidig Bonacossa

Ur Allhems sportlexikon

Även om jag sällan förundras alldeles oerhört så måste jag ändå tillstå att jag blev otroligt imponerad av den idrottsliga livsbredden hos italienska greven Alberto Bonacossa, född 24 augusti 1883 och död 30 januari 1953. Jag har aldrig hört talas om honom tidigare, men så är jag ju inte italienare heller, men han dök upp framför mina ögon när jag slog upp Allhems Sportlexikon, band 1, utgivet 1948.

Vilken mångsidig idrottsman!

Både som utövare och ledare. Som ung var han bland annat fotbollsspelare och spelade för såväl Grasshoppers i Zürich som Karlsruher FV medan han utbildade sig till kemiingenjör. 1914-1928 vann han tio italienska mästerskap i konståkning! Samt tre i paråkning med sin hustru, Maria Luisa, själv sjufaldig mästare i singelåkning. Under många år var han också en av Italiens bästa tennisspelare och deltog i OS i Amsterdam 1920 där han emellertid åkte ut i första omgången mot svensken Carl-Erik von Braun. Han var också känd alpinist, friidrottare, simmare och tyngdlyftare. 

Han var så märkvärdigt mycket att jag fick ta hjälp av även Nordisk Familjeboks sportlexikon från 1938 samt ett otal sökningar på Internet för att få reda på så mycket som möjligt. Han invaldes i Italiens olympiska kommitté 1912, i internationella olympiska kommittén 1925, där han blev invald i exekutivkommittén 1935. Han var ordförande i, och bildade italienska skridsko-, ishockey- och rullskridskoförbunden, var ordförande även i automobilklubben och motorcykelklubben, 1932 var han ledare för den italienska olympiatruppen i Los Angeles. Och stiftare av Tennisklubb Milano.

Som om detta inte vore nog skrev han tillsammans med G. Porro Lambertenghi en informationsbok om tennis, Il Tennis, utgiven 1914. Som IOK-medlem jobbade han hårt för att lansera den lilla staden Cortina D'ampezzo i provinsen Beluno i Veneto som plats för vinter-OS och staden tilldelades också spelen 1944, men de ställdes in när andra världskriget rasade. I stället fick Cortina OS 1956, men då var Alberto Bonacossa redan död, sedan 1953.

Visst ja, Bonacossa var från 1932 också ansvarig utgivare av den stora sporttidningen Gazzetta dello Sport. Plus att han hade ett flertal andra uppdrag, och familj. Sonen Cesare Bonacossa, född 1914, skrev en bok om sin far, Vita al sole di Alberto Bonacossa, utgiven första gången 1956.

Politiskt lär Alberto ha stått nära den italienske ledaren Benito Mussolini och gillat dennes fascistiska modell för Italien. Kanske är det därför jag inte fått veta så mycket om honom tidigare.

Från LaFeltrinelli Internet Bookshop

TvNo gör rent

Bild: Jörgen Auer

Här står en bil som hjälper till att hålla rent. Det är en trailer från TvNo Textilservice AB i Norrköping som gästar parkeringen vid Depot Mantorp (Mobilia) och blir senaste företag i min serie Trailers på svenska vägar (förra inlägget i serien var infört 9 juni och rörde finska företaget Fresh Servant Oy).

Serien, nu med 104 presenterade företag, föranleddes av att jag tyckte, och tycker, att det är så otroligt många transportfordon ute på vägarna och därför ville jag ta reda på var alla bilar kommer ifrån, alltså vilka företag det är som ligger ute på vägarna, svenska som utländska.

På sin hemsida tvno.se berättar företaget att TvNo grundades 1972, ägs av Region Östergötland och Region Jönköpings län med 49 procent vardera, samt Norrköpings kommun 2 procent. Det är ett av Sveriges största tvätterier och företrädesvis transporterar man textiltvätt i Östergötlands län och Jönköpings län. Tvätteriet har 1300 kunder, allt från stora sjukhus till mindre vårdcentraler och tandkliniker. Företaget har cirka 130 anställda och omsätter kring 110 miljoner kronor varje år.

Regnet nådde inte fram

 Bild: Jörgen Auer

Surfinian såg lite sur ut för en kort stund i eftermiddags och hängde och svängde i några korta, något häftiga vindkast. Men ovädret med regn och åska nådde aldrig Bäckhult vid Drögen. I stället kom solen tillbaka och återtog herraväldet.

Bild: Jörgen Auer

Och nu? Ja, nu ser himlen bortåt nordväst (Ulrika) ut så här. Vad betyder det för morgondagen? Helst vill jag ha sol igen, men blir inte ledsen om det kommer regn. Vi behöver regn. Fast jag har lärt mig att när molnen har den här färgen, ja då blir det fint väder. Sol alltså. Vi lär bli varse.

Kan det vara vackrare?

 Bild: Jörgen Auer

Det behövs inte så många ord om de här bilderna, eller hur. Midsommarafton 2020 i Sverige har vädermässigt varit en av de finaste jag kan erinra mig. Men jag kan förstås endast svara för hur det har varit hittills i Östergötland. I dag fick jag för resten sällskap att ställa i ordning blommorna på bordet. Se uppe till vänster.

 Bild: Jörgen Auer

Och det märktes direkt att det var en riktig blomsternjutare som anlände. Men det var inte alla blommor som lockade, först och främst var det baldersbrå, sen klöverblom. Blåklinten räknades visst inte och inte vallmo eller smörblomma, heller.

 Bild: Jörgen Auer

Det är granna tider, nu. Så här ser det ut vid Mjölsefall, Kinda.

 Bild: Jörgen Auer

Så här vackert lyser vallmon strax utanför Kisa längs Ulrikavägen.

 Bild: Jörgen Auer

Nej, det här är inte Drögen, utan Övre Föllingen. Men dock Kinda kommun.

Har jag inte sett verken?

 Bild: Jörgen Auer

Sommarkvällen kastar skuggor omkring sig. Somliga ser ut som de alltid har gjort, andra upptäcker jag nu. Säkert uppträder de alltid på samma sätt, det är bara jag som inte har sett dem förut, eller tänkt på dem. Hur kan jag inte ha gjort det? De är ju så fina. Som ett konstverk. Två.

 Bild: Jörgen Auer

Tidigare tog jag ett kvällsdopp i Drögen. Nu var det skönt, till skillnad mot häromdagen när det var så kallt att jag knappt tordes bada ensam. Skillnad nu. Väl uppe tyckte jag mig se ett jättelikt flygplan på väg ner för landning på Drögen. Så mycket den kan se som har tid att titta, och tid att fundera, tänkte jag och tyckte synd om alla människor runt om på vår planet som inte har det så priviligierat som jag.

 Bild: Jörgen Auer

Så här underbar kan man se del av Drögen i en fönsterspegling under midsommartid. 

 Bild: Jörgen Auer

På riktigt ser den vyn ut så här. Same, same, same. But different.

Bild: Jörgen Auer

Måste göra natt. Tar farväl av dagen och bugar för nyponrosorna som till och med är vackra fastän jag knappt kan se dem. Det måste bero på att jag vet hur de ser ut i dagsljus. Som ett konstverk i grönt och rosa. Naturens eget verk

 Ska försöka komma ihåg att ta bild på dem i morgon.

Men nu: God natt.

Sakta i backarna

Bild: Jörgen Auer

Nu kommer natten. Och början på midsommarfirandet. I dag åker många iväg, särskilt med tanke på att reserestriktionerna har hävts. Nu jäklar ska här åkas iväg och hälsas på, resonerar nog en hel del. 

Men sakta i backarna,  Än är faran långt från över. Och det går att träffa vänner och ha trevligt utan att sitta tätt ihop eller kramas. Du vet inte vem som smittar. Kanske är det jag. Kanske du. Kanske har vi fingrat på något i en affär, eller på bensinslangen på macken och fått med oss smitta. Och så glömmer vi att tvätta av oss och plockar på lite av varje. 

Så se upp i midsommar. Både på vägen och kring midsommarstången, matbordet, silltallriken och supen.

Ett härligt dygn i Maren

 Bild: Jörgen Auer

Åh! Vilken underbar kväll det var i går. Så skön och så vacker. Dessutom fick jag uppleva den hos bror Crister och Christina i Rörvik, eller Maren som semesterparadiset där tydligen också heter. Tack för att jag fick komma och hälsa på, trots coronatider, men så har vi också varit väldigt noga med avstånd och handtvätt. 

 Bild: Jörgen Auer

Som vanligt hos Auers bjöds det på god mat (gös) och tilltugg. Samt dryck, förstås. Vi drack vin, såväl vitt som rött, öl, whisky och vatten, dock inte allt på en och samma gång. Naturligtvis pratade vi Norrköpingsminnen, Corona och fotboll (heja IFK), men även fåglar, trädgård och blommor. De här blommorna på bordet hade jag dock med mig från Östergötland. Några av dem, blåklint, plockades nära Veta kyrka i Mantorp tidig söndagsmorgon, annat togs utanför Tolefors. Tillsammans verkade de trivas bra även i Södermanland.

 Bild: Jörgen Auer

Vi gick ett par promenader. På den längsta gick vi genom den vackra byn Blomsterhult där alla hus är röda med vita knutar. Härligt!

 Bild: Jörgen Auer

Vad gjorde vi mer? Jo, grävde upp en liten gran och försökte plantera om den på annat ställe. På kvällen spelade vi Mölkky och fortsatte prata minnen, men hamnade även i framtida antaganden.

Bild: Jörgen Auer

Som avslutning gick jag ner till Hjälmaren och njöt av tystnaden och stillheten. Det var bara jag och kameran som rörde oss. Långt bortifrån väster hördes en båtmotor och nånstans bakom mig i skogen hördes flaxande vingslag.  

Bad? Ja, men förrän i morse, 17 grader. Måndagsförmiddagen har ägnats åt kontemplation.

I kallaste laget

Bild: Jörgen Auer

Alltså, när det glittrar så där fint i vattnet, då blir man, i alla fall blir jag, väldigt sugen på att bada.

Bild: Jörgen Auer

Det ser ju så inbjudande ut och man läser på sociala medier hur folk är igång och badar mest överallt. En del har till och med badat ända sedan i april. Ja, det finns ju vinterbadare också, Gud bevars.

Bild: Jörgen Auer

Själv har jag inte varit än. Sist jag försökte var det sån blomning i vattnet att jag avstod. Men vid dagens besök i Bäckhult hade jag beslutat mig. Nu Drögen, här har du mig, sa jag.

Bild: Jörgen Auer

Fast först var jag tvungen se till båten. Den gillar inte den starka blåst som har varit, även i dag och vi har inte fått till det på bästa sätt med hur den ska ligga. Kanske måste vi dra ut bojen längre ut och inte låta båten ligga så nära bryggan och otäcka stenar i vattnet. 

Bild: Okänd

Men sen gick jag ändå i. Och iiiiiiiiiiiiii var precis vad jag sa, eller skrek. Fy satan så kallt.