Stunder i Veta och Motala

Bild: Jörgen Auer

Började långfredagen med frukost, förstås. Men sedan blev det påskmarknad på Veta storgård i Mantorp. Trevligt initiativ.

Bild: Jörgen Auer

Efter Veta blev det en tur till Motala där de här vackra japanska körsbärsblommorna tilldrog sig stor uppmärksamhet.

Bild: Jörgen Auer

Det gjorde den här svanen också. Mest för att den attackerades av en annan svan och burrade upp sig så här när bråket var avslutat. Vad tumultet i hamnen rörde sig om vet jag inte. Men det var en tredje svan med och det hela skulle kunna ha varit ett klassiskt kärleksbråk. Två hanar som slåss om en hona. Och bilden visar förloraren.

Bild: Jörgen Auer

Glad påsk, har jag allergi?

Eller är det meningen att jag fråga personalen om de har allergi?

Glad påsk! Har du allergi?

Nej, nu gör jag mig dum. Och maten var hur god som helst på Sjöglimten.

Fann Vezina story i smedjan

Bild: Jörgen Auer

Besökte Valla i Linköping på skärtorsdagen och pratade bland andra med kanadensiske smeden Terry.

Bild: Jörgen Auer

Vad heter du i efternamn, frågade jag Terry. 'Vetjina", blev svaret.

Bild: Jörgen Auer

Terry visade sin namnskylt och då slog det mig att jag kände igen efternamnet. Är det inte en kanadensisk hockeyspelare som heter Vezina?

Jo, sa Terry. Min morfars kusin.  

Aha. Och jag hem och sökte information. Hittade på nhl.com.

Kusinen visar sig bara Montreals legendariska målvakt Georges Vezina, född 1887 i Chicoutimi, Quebec och allt för tidigt död 1926. 

Vezina var med och vann Stanley Cup 1916 och 1924. Han var också den första målvakten som höll nollan i NHL och när Hockey Hall of Fame instiftades 1945 var han en av de nio första att röstas in.

Säsongen 1925-1926 kollapsade  han efter en match 28 november och avled några månader senare i tuberkolos.

Säsongen därpå delades det första Vezina Trophy ut till den målvakt som släppt in minst antal mål under säsongen. Från och med 1981 går priset till den målvakt som röstas fram till säsongens bästa.

Jaques Plantes, Montreal Canadiens är den som vunnit priset flest gånger, sju.

Svenska NHL-målvakter som vunnit priset är Pelle Lindberg (1984-1985),  Henric Lundqvist (2011-2012) och Linus Ullmark (2022-2023).

Kul att träffa dig, Terry. 

Glad Påsk.

Ta en titt på Högbystenen

Bild: Jörgen Auer

Den fina och 3,5 meter höga runstenen ÖG 81 i Högby socken i Mjölby kommun imponerar i såväl storlek som text. En man vid namn Torkel ristade stenen och han lär ha varit en flitig ristare med fler stenar i Östergötland.

Bild: Jörgen Auer

Högbystenen upptäcktes när man rev Högby medeltida kyrka 1874 och då var stenen inmurad i sakristiaväggen. Var exakt stenen ursprungligen restes vet man inte, men det bör ha varit i Högbytrakten.

Den medeltida kyrkan stod någon kilometer norr om nuvarande kyrkan och stenen  står nära den plats där medeltidskyrkan var belägen.

Bild: Jörgen Auer

Torkel hade nog att göra mär han ristade stenen, för texten är både lång och fin, dessutom försedd med snyggt kors och avslutande djurornamentik i form av en drake. Stenen räknas som den efter Rökstenen förnämsta runstenen i Östergötland. På ena sidan står att det var Torgärd som lät resa stenen efter Assur sin morbror som dog i Grekland

Vad som är lite ovanligt med Torkels text är att den på baksidan är skriven på  fornnordisk vers och det han berättar handlar om en man Gulle, vars alla fem söner hade dött.

Gode bonden Gulle fick fem söner. Föll på Föret djärve kämpen Asmund. Ändades Assur österut i Grekland, blev på Bornholm Halvdan dräpt. Kåre blev död på udden, död är också Boe.

Åk och titta på stenen, vet jag. Åk förbi Högby kyrka via rondellen nära Hulje återvinning vid nya rv 50. En liten oansenlig skylt pekar vidare mot Runsten. Och se där står stenen så rak och stolt.

Bild: Jörgen Auer

Källa: Wikipedia, Visit Mjölby och Riksantikvarieämbetet.

 

Nektariner och vårluft

Bild: Jörgen Auer

Se nu blommar nektarinen och gör livet mera rosenskimrande. Du kanske undrar var och svaret kommer här:

Bild: Jörgen Auer

Hos mina fina vänner Maria och Claes i Linköping. Deras trädgård blir allt finare och antalet blommor och andra växter skjuter i höjden. Bland annat odlar de persikor, vindruvor och nektariner.

Jag var där och åt lunch i värmen i dag. Så varmt var det att vi fann bäst att äta i det nya växthuset, för därinne hittade vi skugga. Men vi öppnade några fönster och andades vårluft. Ah!

Sköna timmar i Norrköping

Bild: Jörgen Auer

Himmelsk röra? På sätt och vis, men nej, den härligt gula forsythian här inleder inlägget bara som symbol för några fina timmar i Norrköping under måndagen. 

Bild: Jörgen Auer

Vad gjorde jag där? Nej, inte badade, men åt god lunch på Östgöta kök i sällskap av Marianne och Rolf Lundmark från Linköping, Annika Theander, Norrköping, samt Christina och Crister Auer, Stockholm.

Bild: Jörgen Auer

Efter lunchen blev det en lång promenad från Nya Torget, via Hospitalsgatan och vackra Strömparken upp till Västgötagatan och Skvallertorget, vidare genom Folkparken till åbackarna och Femöresbron.

Bild: Jörgen Auer

Den här bilden är från den trevliga och vackra Strömparken som nog bara den kan locka någon att vilha flytta till Norrköping.

Bild: Jörgen Auer

Inte många som är nya besökare eller som gästar Norrköping lite då och då går förbi Arbetets museum utan att ta en bild på byggnaden, också känd som Strykjärnet. 

Bild: Jörgen Auer

Den nya Femöresbron över Motala ström är äntligen på plats efter flera års väntan sedan den gamla bron monterats ned pga skador. Brons namn kommer av att det från början kostade fem öre att ta sig över. Ören som betalades i brovaktarstugan.

Bild: Jörgen Auer

Den ursprungliga bron kom på plats år 1900 och ritades av W Carling, vilket hans nutida släkting Annika Theander påpekade.

Bild: Christina Auer

En unik bild. Aldrig i historien har tidigare två bröder Auer befunnit sig på Femöresbron samtidigt.

Bild: Jörgen Auer

Riktigt skönt i vårsolen på Femöresbron, sa Marianne Lundmark, Annika Theander och Christina Auer.

Bild: Jörgen Auer

När jag tog den här bilden hade jag inte sällskap av de andra, utan hälsade på vänner på Almgatan. Husen på bilden är dock belägna på intilliggande Oskarsgatan.

Och ja, det var där jag hittade forsythian.

Ett par söndagstimmar

Bild: Jörgen Auer

Några dagsfärska bilder från Bäckhult där jag var några sköna söndagstimmar. 

Bild: Jörgen Auer

Jag njöt av skogens dofter, ljud och färger. Hade det gott ett par timmar. 

Bild: Jörgen Auer

Är det en orre eller tjäder? Jag hann inte riktigt med innan den flög vidare, därav den något suddiga bilden.

Bild: Jörgen Auer

Drögen låg blå och inbjudande, men jag är varken vinter- eller vårbadare. Däremot året runtbetraktare. 

Som sådan återkommer jag dag efter dag i bloggen.

Ha det gott.

Härligt under blå himmel

Bild: Jörgen Auer

Lördagen visade sig ju vara en riktig vårdag. Skönt, eftersom jag passade på att ta en låååång promenad på närmare milen.

Bild: Jörgen Auer

Över Skorteby gick jag, under snurrande och susande vingar på ett vindkraftverk. Det andra verket rörde sig inte.

Bild: Jörgen Auer

Fastän jag gick så långt mötte jag inte många människor. Men så var det ju landsbygd, också. Dock såg jag några ryttare och hästar som njöt under blå himmel. 

Bild: Jörgen Auer

Även jag njöt, förstås. Samt var strax, eller rättare sagt efter en timme framme vid min destination där jag tog den här bilden över bygden.

Och var befann jag mig?

Jo, i Viby för att hälsa på hos nyinflyttade Mikaela, Jakob och Albert.

Efter besöket hade jag tre kilometer att gå hem till Uljeberg, Hagen.