Bild: Jörgen Auer
Utan glasögon såg han allting som i ett förklarat skimmer.
- Det här är inte ledljus, det är ta mig fan en hel ljusled, sa han och kisade mot solen.
Men det var inte solen, det var en lampa som hängde över bordet.
Bortom den var mörkret. I det bodde det okända. Det okända var flera stycken och de skrämde honom trots att han inte visste vad de var eller stod för. Eller just därför.
- Se mig, bad han och satte på sig glasögonen.
Just då gick strömmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar