Ingenting, utom allt

Bild: Jörgen Auer
Jag for omkring en stund i dag, visste inte vart jag var på väg eller varför. Och det spelade ingen roll. Jag var i varats öga, innesluten, omsluten, besluten att förbli i detta tillstånd för mer än bara ett ögonblick. Ingenting och allting existerade sida vid sida, regerade världen och byggde broar mellan då och nu och tid och rum. Mellan fantasi och verklighet.
Vid 18-tiden parkerade jag bilen och klev ur, låste, öppnade en husdörr, torkade av skorna på en dörrmatta, harklade mig och sa: hej.
Jag var hemma igen. Ingenting hade hänt, utom allt.