Ur Corren 8 februari 1989
Det här var nog första gången jag läste om hur svårt dubbdäcken gick åt våra vägar och det var också då jag började fundera på om jag inte skulle börja köra dubbfritt. Vilket jag numera gör. Men jag vet ju att dubbdäck också räddar liv. Med friktionsdäck gäller det att köra försiktigare, planera körningen (vilket man dock alltid bör göra). På tal om däcken hittade jag den här statistiken från Trafikverket och 2012.
Trafikverket har utrett hur stor andel av bilparken som körs på dubbdäck, dubbfria vinterdäck och sommardäck under första kvartalet 2012.
* 65,1 procent av personbilarna, eller cirka 2,9 miljoner bilar, körde på dubbdäck. Andelen har minskat tre år i rad.
* 34 procent, eller cirka 1,5 miljoner personbilar, körde på dubbfria vinterdäck, så kallade friktionsdäck. Andelen har ökat tre år i rad.
* Bara 0,9 procent, eller 39 000 bilar, körde på sommardäck, främst i Skåne. Det är på ungefär samma nivå som de två föregående åren.
Källa: Trafikverket (TT)
Ur Corren 8 februari 1989
Snöfattigt värre var det veckorna före i Vasaloppet 1989. Så lite snö att Öppet spår fick ställas in för att man ville spara på snön - och skotta ihop den man hittade - till det egentliga loppet på söndagen.
Janne Ottossons segertid blev 5.09, att jämföra med de 3.57 han hade när han vann 1992. Totalt vann han Vasaloppet fyra gånger.
Ännu mindre snö än 1989 var det året därpå, 1990 blev nämligen det klassiska skidloppet inställt på grund av snöbrist, precis som 1932. Även 1934 ställdes Vasaloppet in men då för att det helt enkelt var för få anmälda. Bara 17 stycken fann det intressant. Lite skillnad mot rekordåret 2010 och 16 462 startande. Numera finns det en maxgräns på 15 800 startande men på hela Vasaloppsveckan med Öppet spår och Tjejvasan och andra lopp deltar så där en 55 000 skidåkare.
Första Vasaloppet åktes 1922 då 22-årige Ernst Alm från Norsjö vann på en tid av 7.32,49.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar