Jag sprang och jag sprang och sprang
sprängde mig fram
sprängde mig fram
på vägen
Jag sprängde mig fram på vägen
när jag sprang och sprang
Från här till ingenstans
från ingenstans och hem
längs vägen dit
och vägen hit
och gruset där
och asfalten svarta
Vad tänkte jag då?
Vad tänkte jag på?
Jo, stegens längd
och
rytmens mängd
och dig, så klart
Så lätt det går att springa
att springa går så lätt
när mina tankar följer
de avtryck som du gett
då väger skorna inget
så inte heller jag
Men när jag tappar bort dig
då tar det helt emot
då blir det tungt och jobbigt
vart steg gör ont, var fot
det är då min väg blir stenig
och måste sprängas fri
Jag sprang och jag sprang och sprang
sprängde mig fram
sprängde mig fram
på vägen
Jag sprängde mig fram på vägen
när jag sprang och sprang
Jörgen Auer 4 juni 2014
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar