Bild: Jörgen Auer
Nu tänkte jag göra tre saker. Hålla i hatten, säga några ord om Heidenstam och läsa fyra av mina egna texter, sa poeten och författaren Bruno K Öijer när han mottog årets Övralidspris. Sen levererade han, som det numera heter, på sitt alldeles speciella sätt. Med Vättern som vacker bakgrund.
Bild: Jörgen Auer
Det var inte det bästa av väder. Men det var väder. Såväl Övralid som Bruno K Öijer och hatten stod pall för vindarna.
Bild: Jörgen Auer
Det gjorde även den stora skara som sökt sig till Verner von Heidenstams forna fastighet vid Vättern. Många hade egna stolar med sig och de som anlände sent fick finna sig i att parkera bilarna längs med vägen in till Övralid. Alla andra parkeringsytor var upptagna.
Bild: Jörgen Auer
Jag var en av dem som kom sent och kunde därför inte komma närmare vare sig pristagaren eller överlämnaren landshövding Elisabeth Nilsson än så här. Utan att trängas, vill säga. Och det vill man ju inte. Men jag kunde ju ändå urskilja Öijer, som fick mottta 300 000 kronor i vinstsumma samt Heidenstams medalj för det 70:e Övralidspriset.
Det ska sägas att Verner von Heidenstam, utan vars existens (1859-1940) vi inte varit på Övralid i går (det hade inte ens funnits), fick Nobelpriset i litteratur 1916. Dessutom var han född 6 juli. Det är jag också (inga likheter i övrigt).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar