Bild: Jörgen Auer
Så skönt det kan vara i oktober ändå. Som i dag. Solen sken, himlen var blå och det mesta var trevligt, ja till och med roligt. Den här grenen till exempel, den fann jag rolig. Var den finns? På Uljebergs marker förstås.
Bild: Jörgen Auer
Ibland är det bara att följa vägen, eller stigen. Till och med spåren duger stundtals. Finns det varken vägar, stigar eller spår, ja då får man spåra själv naturligtvis.
Bild: Jörgen Auer
Tallarna på Uljebergs säteri är mäktiga att skåda. Fina, finurliga, fantastiska formationer som nära nog alltid gör sg på bild.
Bild: Jörgen Auer
Till och med så här nära ter tallarna här sig intressanta. De här är gamla, vilket märks på pansarbarken. Rena krokodilskinnet, ju.
Bild: Jörgen Auer
Hösten gör sig påmind och ser den ut så här får den gärna fortsätta över vintern ända fram till vår.
Bild: Jörgen Auer
Den här katten och hästarna mötte jag dock inte på Uljeberg utan på förmiddagens Vetarunda där de hälsade välkommen till Veta Östergård. Den kärvänliga katten höll jag på att inte bli av med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar