Bild: Jörgen Auer
Dagen var grå. Så grå att det som lyste mest i Bäckhult var mossan på de här stenarna. I övrigt var det tyst. Inte en fågel hördes, inga flugor heller, ingenting. Bara min egen lugna andhämtning.
Bild: Jörgen Auer
Den här snösträngen var det enda som höll mig sällskap. Men jag kunde nästan se hur den var på väg bort och smälte samman under den fuktiga och lite regniga timmen jag var där. Jag var på väg till Kisa.
Bild: Jörgen Auer
Men först vinkade jag adjö till Bäckhult. Troligen årsadjö. Visst är vägen farbar, men också skitig.
I Kisa åt jag lunch, hämtade Stina Boel i skolan samt besökte kyrkogården och la tre mycket vackra rosor på Ingers plats i askgravlunden.
Sen stod det inte länge på förrän det blev mörkt, mörkare, mörkast. Och natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar